Helgens trädgårdspremiär och direktsådd

Efter vårens välkomna ankomst i mitten av förra veckan var det dags att börja skrota i trädgårdsodlingarna. Jag har ju ingen egen trädgård utan odlar i min mammas trädgård och har inte hunnit vara där och kolla läget speciellt mycket sedan snön smälte. Typ inte alls, faktiskt.

Allt såg sådär vintrigt trist och visset ut som det brukar göra såhär års. Och så är det lite snett och vint och igenväxt och ovårdat och bitvis ganska oinspirerande. Men jag blev så glad av att se den förändring odlingslimporna genomgått i vinter. Det är så fascinerande hur de där gräshögarna som var åtminstone en halvmeter höga som mest, nu knappt finns kvar! Det var nästan så jag undrade hur i all världen jag ska kunna odla där utan att först samla mer material!
 

Efter en liten vals med krattan, som gav mig ett obehagligt skavsår mellan tummen och pekfingret, över gick jag till att räfsa undan täckmaterialet i halva odlingslådan. Det var så kul att se den mörka jorden och knappt några ogräs alls där under. Sedan fick jag bråttom att häva täckmaterialet i en skottkärra och förbereda jorden för sådd. 
 

Eftersom jag startade upp den här odlingslådan så sent som förra året, med tidningar i botten och enbart köpejord i den så kände jag att det var läge att tillföra lite extra gödsel. Så jag tillförde mer eller mindre en hel säck naturgödsel. Egentligen vill jag inte bli beroende av att köpa gödsel av något slag utan tänker mig att täckmaterialet och i viss mån nässelvatten som jag "brygger" själv ska räcka. Men allt tar ju tid i trädgårdens och odlingens värld, så i år blev det lite köpegödsel ändå.

 

Det äldsta jordgubbslandet såg inte alls lika roligt ut. Det är fullt av ogräs och alldeles sprängfyllt av jordgubbsplantor och revplantor som jag trots idogt rensande förra året inte fått pli på. Det kommer bli ett projekt längre fram i vår. Jag klurar som bäst på om det inte vore läge att gräva ett helt nytt litet land till alla jordgubbar (förra året anlade jag ett till jordgubbsland i en annan pallkrage med hjälp av revplantor från ovan nämnda rensande) för att på enklast möjliga vis bli fri från det där ogräset. Det består till stora delar av jobbigt gräs med rötter som går långt ner i jorden och jag skulle helt enkelt ha väldigt svårt att gå bort allt annars. 

I det där nya landet är planen sedan att täcka runt plantorna för att förhindra att det här problemet med en massa rotogräs uppstår igen.  

 

I höstas satte jag ut lökarna från ett par krukor med minipåskliljor som jag hade sparat sedan förra våren. Sedan kompletterade jag med mitt livs första tulpanlökar, köpta i lösvikt. Nu fick jag äntligen undersöka resultatet av dessa planteringar!

 

Som synes fanns där lite gula små blommor. Bara några centimeter ovan jord blommade de. Jag har aldrig sett så små och söta påskliljor förut! Och runtomkring hade även tulpanblast (eller vad kallas det tro?) letat sig upp ur jorden. Så spännande att få se vilka färger blommorna får!

 

De senaste dagarna har vintern så smått återvänt, till stor förtret. Men i min odlingslåda ligger iallafall ett gäng frön tryggt nedbäddade under en täckväv som jag hoppas hjälper till att hålla jorden så pass varm att fröna snart ska vilja gro. Jag antar att jag får återkomma med rapport om det framöver.

Nu ska jag se återstoden av Trädgårdstider i väntan på årets första semifinal i Eurovision Song Contest!

Våraktiviteter

 

Möjligtvis är det så att våren anlänt nu, en gång för alla. När jag hade balkongdörren på glänt hörde jag hur det byggdes vid ett hus i villaområdet alldeles intill och när jag följde med min mamma till kyrkogården för att riva bort allt gammalt ris på förmiddagen var där full aktivitet. Likaså i handelsträdgården som öppnade för säsongen just idag. Men våren har i det stora hela varit väldigt kall och svårlockad i år. Efter den där korta varma perioden jag skrev om förra gången jag kikade in här på bloggen blev det kallt. Och snöade. Och det har blåst isvindar och stormat till förbannelse.

Senast jag skrev hade jag precis sått purjolök, tomat och paprika och experimenterat lite med en vintersådd ute på balkongen. Sedan dess har jag planterat om paprikan och tomaterna och hunnit så ett helt tråg fyllt med solrosor och lite vitkål, tagetes och vad mer det nu blev. Jag får erkänna att jag inte har totalkoll på läget just nu.

Under påsklovet åkte jag till F som kom in i mitt liv strax före jul och tycks ha blivit kvar. I och med det överlämnade jag mina plantor i två blom- och plantvakters vård. Tyvärr resulterade det i att det jag sått alldeles innan avfärd var ganska ledset när jag kom hem och purjolöken hade i princip dukat under helt och hållet. Så nu ger jag upp den för i år, tror jag. Revanschen får med andra ord dröja ytterligare... Men som synes på bilderna ovan mår tomaterna och paprikan bra iallafall!

Likaså gör vintersådderna på balkongen; rädisor och sallat vet jag att det skall vara men resten minns jag inte såhär på rak arm. Det finns naturligtvis antecknat någonstans, just för att jag visste att minnet skulle svika. Jag tror det ska vara ruccola i tråget där det mest är svart jord, så den måste sås på nytt vad det verkar. Det får bli direktsådd denna gång.

Med tanke på att det var nedåt -10 grader ett tag under min Norrlandsvistelse och ingen täckning av plastlådan med sådderna gjordes och allt annat ändå överlevde får jag känna mig ganska nöjd ändå! Och jag känner mig hemskt pepp på att utöka vintersådderna nästa odlingssäsong!

Inomhus blommar pelargonen jag fick som ett litet skott av mamma i höstas och som härstammar från min mormor från början. Jag hade egentligen tänkt klippa ner den och ta ett nytt skott tidigare i vårvintras men då hann det komma en knopp och när jag kom hem förra helgen hade det fullkomligt exploderat med nya blommor. Så jag tror minsann att den bara får blomma vidare ett tag till. Kanske kan jag ta ett skott längre fram, annars får det helt enkelt vänta till hösten!

 

Jag är så glad att det fortfarande finns pelargoner kvar efter mormor, inte minst med tanke på att jag fick ta över ett par stycken av hennes blommor och nästan genast lyckades ta död på dem den gången jag flyttade hemifrån... 

 

Pelargoner har ju tantblommerykte om sig, men för mig kommer de alltid symbolisera min mormor som hade söderfönstren fulla av dem. Sedan har det ju kommit så många nya vackra sorter på senare år också, så hur skulle man kunna motstå dem egentligen?

Slutskördat i landet

Ja, så kom slutligen dagen när det var dags att slutskörda allt i odlingslådan. Att jag vaknade till beskedet att det snöade ute kändes som det ultimata tecknet, även om jag redan hade planerat för grönsaksupptagning idag eller imorgon. Det blev till att hoppa i nattlinnet, koftan och chenillesockorna innan mössa, halsduk, stövlar kom på plats. Sedan stövlade jag ut i landet mer eller mindre direkt från sängen. En himla fin start på dagen måste jag säga!

Snöfallet varade inte så länge och backen blev inte vit, men väl det lilla kafébordet intill ytterdörren. Det gick lite som en ilning genom ryggraden när jag såg det. Vintern, du kommer nog iallafall. Med den extrema höstvärmen som rått tills alldeles nyligen har jag stundvis tvivlat på snöns vara framöver. Kanske kanske kan jag få min stående födelsedagsönskan uppfylld nu iallafall: snö på födelsedagen.

Det mesta i odlingarna är ju upptaget redan, men som syns på bilden blev det ändå 7-8 liter grönsaker till. I botten ligger ungefär fyra rödbetor och två, tre små men fina palsternackor. Resten är en blandning av sommar- och vintermorötter. Jag antar att jag får planera in ett storkok till veckan så att en del kommer till användning direkt. Eftersom morötterna inte blivit så stora gissar jag att det kommer bli svårt att förvara dem någon längre tid så då är det förstås den bästa lösningen att tillreda det mesta fortast möjligt.

I övrigt har förkylningen äntligen börjat vända tror jag, nu saknas bara att nästäppan försvinner så jag slipper vakna med ond hals på grund av att jag måste sova med öppen mun om nätterna. Jag borde iallafall vara frisk nog att ta mig iväg till praktiken på måndag, vilket är ganska efterlängtat efter det snöpliga avbrottet efter bara två dagar på plats. Men först väntar en helg med British masters, kanske lite mer trädgårdsarbete och så en del matlagning och städning där hemma. Men det där tråkiga får bero till lördag eftermiddag och söndag, tänker jag. Tills dess stannar jag i mitt lilla paradis.

Avslutar odlingssäsongen

Det har gått nästan exakt en timme sedan jag tog de här bilderna, som tråkigt nog är ganska usla på grund av att jag fotade med mobilen. De ser dessutom aningen mörkare ut än vad det faktiskt var i verkligheten. Nu är det kolmörkt utomhus. Det går så fort nu. Höstens första frostnätter har ju varit här och skövlat sina offer. Jag hade inte så mycket kvar i landen som den kunde ta, det var gurkplantorna och  rosenskäran, i princip. Sedan har jag lite morötter, palsternacka och rödbetor kvar i odlingslådan ännu. Men det börjar bli dags att plocka upp det också snart tror jag, nästa helg kanske?

 

I måndags påbörjade jag en praktik jag länge försökt få till. I närmare ett års tid, vid närmare eftertanke. Men jag började inte söka aktivt efter en praktikplats förrän i februari - mars i år. Det gick sisådär kan jag konstatera såhär i efterhand, det slutade med att jag blev sjukskriven igen då den som skulle hjälpa mig hitta praktikplats körde över mig totalt. Men det är en annan historia.


Till en början ska jag vara på praktikplatsen, en F-6-skola där jag huserar på lågstadiet (som till stor del kör gemensam undervisning pga att de är en så liten grupp) tre dagar i veckan. Jag önskade en ledig dag mitt i veckan för att dels få en dag mitt i vardagen då jag kunde styra upp tillvaron (som jag alltid halkar efter med när jobb, studier eller något sådant kallar) och dels minska glappet till nästa tillfälle med praktik. Min önskan besvarades, så nu är det praktik måndag, tisdag och torsdag. Men min första vecka kunde ha börjat aningens bättre. Både måndag och tisdag vaknade jag med lite halsont som försvann rätt fort efter uppstigning. Innan dess hade jag också känt mig lite förkyld och nästäppt på nätterna. I onsdags när jag var ledig kändes det plötsligt lite bättre igen. Men igår vaknade jag en timme före alarmet skulle ringa och konstaterade att halsontet var tillbaka. Det blev att sjukanmäla mig.

 

Planen för helgen var att åka ut till mitt lilla paradis och se på golf, vila och avsluta trädgårdssäsongen. Jag har hållit fast vid planen, men adderat ett lugnt tempo och vila. Och några värktabletter, ett antal koppar te och intensivt gurglande av saltvatten. Jag tycker nog att det fungerar hyfsat. Halsen har inte blivit så mycket värre, tackolov. Kanske kanske kan jag fara till praktiken igen på måndag med bara en missad dag?!

 

Trädgårdsarbetet är iallafall avklarat nu. Rosenskäran är bemästrad (hjälp vilka stora rötter och vilken kraftig stam den hade!) och jag har fått till det sista på odlingslimpan jag började anlägga redan i början av sommaren. På sluttampen kom jag fram till att jag hade så mycket gräsklipp kvar att jag kunde påbörja en andra odlingslimpa också. Egentligen hade jag tänkt gräva den till våren, men jag har planer på att bygga en till odlingslåda då också, så budgeten för köpejord och byggmaterial känns redan spräckt. Nu kan jag förhoppningsvis komma undan med att göra lite gropar här och där i gräsbädden och fylla med jord som jag sedan kan stoppa ner lite blommor eller kanske jordgubbsplantsrevar i. Det kommer säkert bli bra vilket det än blir.

Jag får erkänna att det känns ganska skönt att släppa odlingen ett tag nu och leta mig inomhus istället. Jag lever på många sätt mitt liv i perioder (äter samma frukost en period innan jag tröttnar och byter, känner starkt för en viss färg en period innan jag plötsligt börjar längta efter en annan, bakar, broderar eller läser extra intensivt under en period osv. osv.) och det verkar spegla sig även i odlingen. Intresset håller sig inte på samma nivå såhär i slutet av odlingssäsongen som i våras när jag knappt kunde tänka på något annat. Sedan går det inte att komma ifrån att odlingsglädjen dämpas en aning när jag inte odlar i min egen trädgård utan måste låna min mammas. Det blir helt enkelt mer komplicerat, för jag lämpar inte över ansvaret på odlingen på min mamma utan sköter den förstås helt själv (med undantag för liiite vattning när det var som varmast och behövde vattnas ofta under försommaren). Men samtidigt kan jag inte låta bli att längta nu när jag ser de blivande landen och drömmer om vad som ska växa där om sju, åtta månader! Det kommer bli så kul att kunna odla mer och testa nya saker!

En del av de drömmarna och planerna kanske jag kan återkomma med i ett annat blogginlägg? Jag måste bara sätta mig ner och revidera planerna jag gjorde redan i juli en aning nu när förutsättningarna ser lite andra ut än vad jag hade tänkt då (odlingsytan jag hade räknat med var som sagt mindre då...) men sedan kan jag berätta lite om mina tankar och planer om någon är intresserad.

Men nu har jag pladdrat nog om odling för ett tag. Jag ska fylla på colaglaset och rikta blicken mot televisionen och Idol tror jag minsann! Och hoppas att någorlunda tidig sömn gör att jag orkar gå på Rättviks marknad imorgon. Det vore kul, jag har inte varit där på flera år och drömmer om marknadsmunkarna jag vill köpa där!

Frosten kom med oktober

Inatt kom höstens första frost. Enligt rapport från mer morgonpigg människa var det -0,6 grader vid halv åtta imorse. Ett par timmar senare hade frosten blivit till glittrande vattendroppar i gräsmattan. Jag försökte fånga det genom fönstret, men det gick inte så bra...

När jag kom hem på eftermiddagen, efter ett par dagar hos mamsen för att kolla på Ryder cup på golfkanal jag inte har, bestämde jag mig för att rädda alla tomatplantor jag kunde från att förfrysa på balkongen under kommande frostnätter. Därmed blev mina fönster och borden innanför dem än mer belamrade. Tur det bara är för en tid i alla fall! I köket har jag redan så många blommor på bordet så jag knappt fick plats där själv ens innan, men jag lyckades ändå klämma in en liten kruka med en tomat också.

För att kunna ta in alla krukor jag ville till vardagsrummet så fick jag lov att ta med balkongmöblemangets stolar också. Nu är det så fullt framför fönstret att jag förmodligen kommer behöva möblera om varje gång jag ska vattna för att alls ha en chans att nå blommorna på fönsterbrädan.
 

Några tomater började bli klara, så innan jag började lyfta in alla krukor tänkte jag att jag skulle plocka av de tomater som bara behövde eftermogna lite i rumsvärme. Tycker så mycket om den här bilden. När inte en enda tomat hade börjat få färg i början av september kändes det lite lätt uppgivet. Jag hade ju drivit upp sååå många plantor och kämpat så med att vattna och göda dem hela sommaren. Men så klippte jag bort alla blad och grenar som saknade tomater för några veckor sedan och då fick jag äntligen resultat! Hurra!
 

 

 Jag tog med några rönnbärskvistar hem för att piffa till hallen. Tråkigt nog är det en sådan röra precis överallt så det där fina piffet kommer inte alls till sin rätt bortom kamerans fina vinklingar... Jag ska nog försöka röja upp lite de närmaste dagarna så jag slipper få spunk!

 

När (nästan alla) tomatplantor och paprikor bars in blev det väldigt tomt på balkongen.

Den långa sommaren har skapat viss förvirring i årstidspiffet, men tidigare i veckan kom iallafall ett par ljung ner i en balkonglåda och idag kompletterade jag med lite rönnbärskvistar också. I balkonglådan intill blommar tagetesen jag drivit upp från frö som aldrig förr, liksom de rosa nejlikorna i väggkrukorna. I balkonglådan längst bort växer Ipomoea, alltså blomman för dagen, som jag bara lyckats se en blommande blomma på hittills. Och den satt förstås på utsidan av (katt)nätet, så jag fick bara se baksidan av den. Jag undrar därmed fortfarande exakt hur den där blåfärgen som utlovades på bilden på fröpåsen överensstämmer med verkligheten. Jag hoppas jag hinner få svar på min nyfikna undran innan frosten tar död på hela Ipomoean...
 

Jag har varit rätt nöjd med växtvalen till min balkong i sommar. Men oh så roligt det var att byta ut den mjöldaggsdrabbade petunian mot ljung. Det blev ett sådant himla lyft och blicken dras ut genom balkongdörrens fönster varje gång den rosa ljungfärgen flimrar förbi i ögonvrån.

Det står väl inte på förrän det är dags att plocka lite ris till de andra balkonglådorna heller. Jag tycker det är lite i tidigaste laget ännu, men om ett par tre veckor så...!

Nyskördat igen. Och nysått.

Innan jag for hem idag blev det ett besök i trädgårdslanden. Jag planterade vitlök och sådde vintersallat och ruccola. Jag vet inte om det är i senaste laget för dem att hinna gro och växa till sig tillräckligt för att jag ska kunna skörda något, men jag chansar! Därefter blev det slutskörd på isbergssallaten. Några rödbetor och palsternackor drog jag också upp. Tråkigt nog har det inte gått något vidare med palsternacksodlingen i år av någon anledning. Kanske trivs de inte i odlingslådan? Eller så trivs de inte i odlingslådan så länge det fortfarande finns tidningar i botten så de inte kan växa fritt så djupt de vill? Förhoppningsvis hinner de där tidningarna förmultna till nästa år iallafall.


Ett stort gäng morötter fick också följa med hem. Jag bredsådde en rad med gamla morotsfrön i våras och till min stora förvåning grodde de mycket bra. Det blev således väldigt trångt om fötterna för dem. Att gallra bara för att slänga på komposten kändes inget vidare, så jag chansade på att det skulle fungera att gallra och äta upp de små morötterna allt eftersom säsongen gick och de som stod kvar fick då en chans att växa till sig trots allt. Några gigantiska rötter får jag nog tillstå att det aldrig blev ändå. Inte i den raden iallafall. Men idag fick jag upp en riktig bjässe i raden intill. Jag är osäker på om det var från raden jag sådde med nyare sommarmorotsfrön eller om det var en vintermorot, men himla kul var det iallafall!

När jag kom hem till lägenheten igen på eftermiddagen var jag rasande hungrig. Men all mat jag hade låg i frysen. Ytterst frusen. Efter visst rådbråkande med min inre lathet kom jag fram till att det bästa alternativet var att göra ett storkok i form av köttfärssås med färs som var precis lika genomfrusen som allt annat. Men till slut blev det iallafall en lördagsmiddag också. Fast jag vet inte om det blev en köttfärssås lika mycket som en morotssås med palsternacka och köttfärs. Mättande blev det iallafall.

Och nu sitter jag i soffan och känner mig nöjd med dagens stökerier. För inte nog med skördande, sådd och storkokslagning, jag hann också diska och fick sedan även upp en efterlängtad taklampa i vardagsrummet. Det tog bara sisådär sjutton månader från inflytt. Men det är inte det lättaste att hitta snygga lampor i rätt prisklass tycker jag. Eller om det är jag som är sliten mellan lite för många olika stilar, kanske? När jag ramlade över en av lamporna som stått på min short list i sisådär ett år i ett reklamblad till halva priset fanns det iallafall ingenting att fundera på. Jag slog till. Jag får återkomma med en bild på underverket endera dagen.

Rundvandring i höstträdgården

Årets första solros slog ut för ett par veckor sedan!

Så. Juli kom och gick. Augusti anlände med ett oändligt oönskat höstväder. Vi hade nära nollgradigt flera nätter och det var inte precis varmt på dagarna heller. Min kropp skrek panikartat efter mer sommar, var rädd att det inte skulle bli mer av den varan i år. Det kändes extra misströstligt efter två rätt dåliga, kalla och blåsiga somrar med grå slaskiga vintrar emellan. Särskilt som jag tycks vara en sådan som drabbas av årstidsrelaterade depressioner. Min ork och lust försvann, även för bloggandet jag ju äntligen hade börjat komma igång med.

Och i trädgården stannade växtligheten av. Allt jag jobbat med i sommar för att så småningom få skörda frukterna (grönsakerna) av. Men så kom september med en brittsommar som nog aldrig varit lika efterlängtad förut. Tackolov!

 

Jag kan inte ta äran för någon solrosodling, den är helt och hållet min mammas förtjänst. Men när de här solrosorna äntligen slog ut för någon vecka sedan bestämde jag att solrosor definitivt ska prioriteras i min egen, ännu ganska begränsade, odling nästa sommar! Jag tänker mig att den ska drivas upp så den kan ta plats i ett land där det först ska odlas potatis. Det kan bli precis hur fint som helst, tror jag. Särskilt om jag kombinerar den med något annat fint. Krasse kanske?  Och sommarslöja?

Den översta bilden här i inlägget fotade jag en dag för någon vecka sedan, då ett par solrosor tvekande börjat slå ut efter en lång sommars längtan och väntan. Ikväll tog jag en ny fotograferingsrunda i trädgården. Mot en spegelblank sjö och en natur som sakta börjat anta höstens klädnad sprakade mängder av små gula solar mot mig.

I odlingslådan exploderade rosenskäran fullständigt när sommaren bestämde sig för att återvända. Den hängde sig över sommarmorötterna åt söder och mot norr klängde den sig över astern och skuggade gurkplantorna jag sådde i slutet av juni, när ruccolan slutskördats. Det har blivit både en och flera stora buketter för att minimera skadan på morötterna. Till stor glädje, förstås. Det är verkligen sann rikedom att ha blommor att plocka in från trädgården istället för att släpa hem buketter från affären som kanske odlats långt, långt borta och gjort en klimatosmart resa hit.
 

Med den återvändande höstsommaren började också en del växtlighet ge upp. Brytbönorna som inte riktigt trivts i sommar, utan varit gula mest hela tiden, rev jag upp. På de fem plantorna fann jag sammanlagt ungefär lika många bönor, varav bara en eller två kanske var ätbara. Jag har dock inte testat dem än...

Sedan var det dags att plocka upp potatisen också. Oh, så spännande det var! Jag hade plockat på mig tre olika sorter i mataffärernas lösviktshyllor. Klassikern King Edward, en fast sort som jag inte vet namnet på och en röd sort, vars namn också är okänt för mig.

Förutom några enstaka potatisar som jag petat upp ur jorden och täckmaterialet i landet tidigare blev det här årets totala skörd, från ungefär 12-14 plantor. Sämst resultat blev det på King Edwarden. När jag drog upp blasten till de röda potatisarna fann jag däremot nästintill högar med stora fina potatisar kvar i groparna i jorden. En sådan fröjd det var att plocka upp dem! Tråkigt nog hade jag dock inte förgrott lika många röda som vita potatisar. Den totala potatismängden fyllde i slutändan nästan en matkasse, så jag gissar att det blev runt fem kilo eller så. Det räcker väl inte till att mätta mig ända till nästa höst, men en bra bit på väg kommer jag nog ta mig ändå!

Och till nästa sommar planerar jag att åtminstone dubblera potatismängden. Att utöka landens yta tar ju tyvärr lite tid när man inte gärna lägger ner tid på att gräva landen utan anlägger dem med hjälp av trädgårdsavfall som gräsklipp och löv. Dels tar själva nedbrytningen av materialet tid, dels är mängden trädgårdsavfall begränsat. Men jag har ingen brådska, saker och ting får ta tid i min odling för att inte riskera att ta död på odlingslusten.

Men jag kan ändå inte förneka att jag smider planer på att bygga en till odlingslåda till nästa odlingssäsong. Och så kommer jag nog inte kunna motstå att sätta spaden i jorden och gräva ett land eller två heller. Om tiden finns. För jag har ingen som helst aning om hur mitt liv kan tänkas se ut nästa sommar just nu...

Ännu en dagsfärsk bild visar hur även astern börjat blomma ordentligt efter min skövling av rosenskäran. Och i framkant på bild irrar sig gurkplantor som inte ser mycket ut för världen runt odlingslådans kanter. Men till stor lycka upptäckte jag att där fanns två eller tre gurkor på tillväxt idag. Den första omgången blommor på plantorna frös bort under kalla augusti, men brittsommaren gav dem en ny chans. Som jag längtar efter att få skörda mitt livs första egenodlade gurkor!

Som sista stopp i grönsaksodlingarna blir detta hörn i odlingslådan, där palsternackans blast har växt sig stor över de återstående rödbetornas vissnande blast och vintermorötterna och återstoden av sommarmorötter anas knappt där bakom palsternacksblasten. I landet i bakgrunden finns bara ett par sista isbergssallatshuvuden kvar efter slutskörden av potatisen, brytbönorna och plocksallaten. Där ska förmodligen ett gäng vitlöksklyftor pillas ner tillsammans med lite naturgödsel imorgon. Och så ska jag göra ett försök att så lite vintersallat och ruccola...

Och så slutligen, vänder jag mig från odlingslådan mot lönnen som iklätt sig höstens allra mest färgsprakande lövdräkt. Brittsommaren må ha varit solig, varm och fin. Men nu smyger sig hösten onekligen på. Och den där paniken jag kände inför den tidigt anlända hösten i augusti har så sakteliga börjat övergå i en längtan efter en ny säsong med nya stämningar och färger. För att inte tala om den där härliga luften som hösten bär med sig!


På återhörande snart, hoppas jag!
Nu är det hög tid att stänga ner datorn för idag och krypa till sängs för att klappa katt och sova tror jag minsann.

Bye bye vitkålen. Och ruccolan.

Ikväll gav jag upp vitkålen. Den gav nog upp för länge sedan egentligen, men jag ville inte riktigt gå med på det. Ruccolan rök också. Den var nästan lika uppäten som vitkålen och dessutom hade den börjat blomma.

Min plan inför den dag då ruccolan var historia var egentligen att så ny ruccola. Men då jag drog upp plantorna följde ett gäng larver som jag förmodar är kållarver med och då tappade jag lusten för det. Även om jag skulle lyckas täcka de nya plantorna ordentligt så skulle de väl bli angripna underifrån istället. Nej, det får helt enkelt bli en omplanering. Frågan är vad jag ska satsa på istället. Salladslök? Plocksallat? Salladskål är väl ingen idé att testa med tanke på di dära krypen...


Förutom att dra upp växter och lägga dem på "gräslandet" plockade jag en halv skål jordgubbar också. Det börjar äntligen hända lite mer i jordgubbslandet, förut har jag inte  fått ihop tvåsiffrigt antal en enda gång. Kanske hade det varit bättre fart på dem om jag inte glömt att få ner lite gödsel i landet i våras...;). Förhoppningsvis är det inte för sent att rädda upp med lite nässelvatten iallafall. Det får jag ge mig på någon av de närmaste dagarna.

Skördetider är ljuva tider

Igår cyklade jag med stor nyfikenhet ut till mamsen med den halvmogna jordgubben jag sett i måndags innan jag for hem i åtanke. Det visade sig att ytterligare fem jordgubbar var redo för skörd, men jag provsmakade bara en igår kväll och sparade resten till idag. Och de gjorde sig utmärkt på frukosttallriken tillsammans med mackorna av hyfsat lokalodlat bröd (från Rättviksbagarn) med nyskördad ruccola och keso!

När jag var ute vid landet imorse och hämtade ruccolan såg jag att den första potatisblomman börjat slå ut också. Åh, så roligt! Innan helgen är slut ska jag våga mig på att sticka ner en tass i jorden och se om jag får fatt i någon färdig potatis. När jag planterade ut dem i landet för ganska exakt fyra veckor sedan såg plantorna ut såhär:

Jag har aldrig odlat potatis förr, men visste förstås att de skulle ligga och utveckla lite "spröt" (jag kan för allt i världen inte minnas vad de heter nu, jo vänta - groddar väl?). Men sedan trillade jag ju som alla eventuella trogna läsare här vet över bloggen Skillnadens trädgård och läste där hur det gick att rota potatisen på ett tunt lager jord för att tidigarelägga skörden. Sagt och gjort, drygt tre veckor stod de vid ett fönster i norr och senare i österläge innan jag kunde plantera ut dem. Då såg de ut såhär, men bara en vecka senare hade blasten fullkomligt exploderat.

När blasten växt till sig lade jag på ett första lager gräsklipp runtom och fyllde på med ännu ett lager förra veckan eftersom det första var närmast obefintligt då. Det tycks fungera precis hur bra som helst med täckodlingen, gräset bryts uppenbarligen ner och ger näring till växtligheten och den i sin tur tackar genom att växa helt fantastiskt. För en ganska oerfaren odlare är det verkligen roligt.

Inför nästa säsong känner jag också att jordgubbslandet behöver en drastisk utbyggnad, så nu klurar jag som bäst på hur det ska kunna tänkas lösas. Jag tror det blir inköp av ett gäng nya plantor till våren för att få skörd redan under nästa säsong iallafall. Och mest troligt kommer jag nog nyanlägga ännu ett land på samma sätt som det jag redan påbörjat, med tidningar täckta av gräsklipp och annat trädgårdsavfall, så får jag komplettera med jord runt själva plantorna bara när det är dags att plantera till våren. 

Plantorna jag flyttat i år verkar inte vilja ta sig helt, tyvärr. Några av dem hade lite rejälare rötter, så dem verkar klara sig. Men resten får jag nog ersätta efter att årets skörd är klar.

Det växer så det knakar.

En liten odlingsrapport kunde väl också vara rolig nu när det faktiskt grönskar rätt bra i planteringarna? Även detta är bilder från min lilla fotosejour i torsdags kväll när juni visade sig från sin bästa sida.

Närmast i bild syns ruccolan som jag började skörda av i måndags. Den gick att skörda långt tidigare egentligen, men som nybörjare på ruccola var jag inte säker på om det var ruccola eller ett ogräs som kommit upp, eftersom det bara fanns en enda planta rätt länge (den stora på bilden här). Men efter lite googling vågade jag mig på att smaka till slut! ;) Både hitom och bortom ruccolan skulle det blivit gul lök, men av den gula löken har jag inte sett en skymt. Tror jag. Så förra helgen sådde jag frilandsgurka och röd lök där istället. Får se om de vill ta sig istället...

Därefter kommer ett par, tre rader med olika blommor. Och sen. Sen kommer en explosion av morot. Sommarmorot och vintermorot. Allra längst bort tryckte jag in en rad palsternacka och rödbeta också.

I pallkragen till höger i bild trängs jordgubbarna som nog börjar bli röda vilken dag som helst nu. Och till vänster om den skådas den ståtliga potatisen som jag upptäckte har små blomknoppar idag, så snart kan jag nog börja undersöka om de har några potatisar att bjuda på!

Sedan har vi då den där...gräshögen också. Där hoppas jag kunna ha en mer eller mindre dubblerad odlingsyta till nästa år. Naturligtvis lär inte allt gräs hunnit bli jord, men min trädgårdsguru menar att det fungerar utmärkt att odla potatis, squash och sådant i små jordhögar som tillsätts i gropar i "gräslandet". Med tanke på att potatisen i år har växt så bra vågar jag nog tro på den där planen om att utöka potatisodlingen rätt ordentligt nästa år.

Åh, vad det är roligt när den trista jorden äntligen börjar täckas av grönska! 

 

Lilla fröken var med på min fotorunda, men så fort jag böjde mig ner och försökte ta en bild på henne kom hon rusande mot mig i hopp om gos. Bättre än såhär lyckades jag inte fånga henne...
 

Första skörden

I måndags skördade jag mina två första ruccolablad i landet! Tyvärr dokumenterade jag inte det. Men i torsdags var det dags igen, efter pannkakan behövdes det fyllas ut med lite sallad så jag rörde ihop en sådan av enklast möjliga slag; av ruccola, gurka och de godaste ekologiska körsbärstomaterna på evigheter! Jag tror minsann att de är i säsong nu ;). På toppen hällde jag också lite gammal dressing jag hade kvar hos min mor, där jag befann mig, bestående av olja, vinäger, vatten, en skvätt citronjuice och italiensk salladskrydda.

Min erfarenhet av ruccola är starkt begränsad. Anledningen till det är att jag inte alls gillade den köperuccola jag åt den enda gången jag testat det. Men nu! Jag ska inte säga att det är det godaste jag någonsin ätit, men nog smakade det bra mycket bättre. Så bra att jag faktiskt kommer fortsätta odla ruccola som omväxling till de olika salladssorter jag odlat och tänkt att jag ska odla. Kanske vågar jag mig på ett test med spenat också, vilket jag tidigare upplevt på precis samma sätt som ruccola när jag testat.

Hemodlat alltså. Jag börjar förstå vad de menar när de pratar om att det smakar så mycket bättre när en odlar själv istället för att köpa i butik...

Odling och ekonomi

Ingen som läst min blogg den senaste tiden kan ha undgått att jag utsett en odlingsguru i Sara Bäckmo som bloggar, facebookar och Instagrammar på Skillnadens trädgård. Första gången jag hörde talas om henne var när jag på någon politiskt eller miljöinriktad sida på fejjan stötte på en länk till ett blogginlägg om hur hennes odling lett till att familjen halverat sin matkostnad förra sommaren. 

Då var jag redan mitt uppe i en ganska dålig odlingssäsong. Dels hade jag inte orkat rensa bort det där ogräset i den igenvuxna pallkragen så det blev ingen odling alls i den, dels växte saker och ting hemma på balkongen otroligt dåligt till följd av det konstiga sommarvädret. Men jag var pepp på att odla. Åh, som jag ville odla. Jag hade laddat upp hela vintern och våren inför att hitta en lägenhet och kunna starta upp min balkongodling. Jag drömde om egen trädgård när jag försökte bli frisk från mina evinnerliga svåra förkylningar så att jag kunde jobba och tjäna pengar till drömhuset istället. 

Därtill lockades och fortsätter jag lockas av tanken på ekologisk härodlad mat istället för långväga transporterad och besprutad mat köpt för dyra pengar i butik. Jag har blivit retad och häcklad både en och flera gånger av vänner när jag pratat miljöaspekten, både kring mat, prylar och resor. Men det är viktigt för mig. Arktis isar smälter i en vansinnig takt, kolet borde ligga kvar i marken och människor borde bli mer medvetna och mindre egoistiska enligt min mening.

Som låginkomsttagare i form av timvikarie och långtidssjukskriven lockade också den pengabesparande tanken jag nu stod inför genom Saras blogginlägg. Visst hade jag reflekterat över den innan, det var delvis den tanen som fick mig att anlägga min pallkrage med jordgubbar för några år sedan. För det går inte att blunda för att köpegubbarna är ganska dyra ganska stor del av säsongen, förutom att det inte finns någon garanti för att de är svenska när de skyltas som det (jo, jag tycker att de smakar annorlunda, sämre, annars). Men nu började jag fundera på allvar.

Om jag skulle anlägga ett land, vad skulle jag odla då för att det skulle bli så ekonomiskt som möjligt? Saker jag äter i större volymer kanske? Saker som är dyra i affären? Saker som går att lagra? Saker jag vet är lätta att lyckas med? Kanske en blandning av alltihop?



Låt oss göra ett litet tankeexperiment nu.

Jag har köpt jord, fröer och byggmaterial för att kunna bygga min odlingslåda i år. Jag har också fått lov att köpa ett gäng krukor till balkongodlingarna. Därtill har jag lyxat med en större vattenkanna för att slippa bli galen av allt spring mellan köket och balkongen hemma i lägenheten och en markduk som jag ska lägga i gångarna mellan odlingarna för att slippa att det växer gräs där och på så vis minimera risken för ogrässpridning in i landen som anlagts direkt på marken.

Men om vi räknar enbart på det som krävs för att anlägga land att odla i och utesluter alla krukor och sånt jag skulle kunnat klara mig utan kan kostnaderna sammanfattas såhär ungefär:

- Plank, regel och spik ca. 320 kr (färgen snodde jag av mamma, för den tillkommer annars en liten kostnad, å andra sidan har jag mängder med spik kvar så det går kanske jämnt ut trots allt)
- Jord (inkl. en säck naturgödsel) 500 kr
- Fröer ca. 150-250 kronor (lite svåruppskattat då jag nyttjat 5 för 4-rabatter och köpt till enstaka påsar allt eftersom säsongen gått, plus att jag hade ett gäng fröpåsar kvar från tidigare säsonger. Jag har också tagit fröer direkt från en paprika jag ändå hade köpt och ätit och plockat på mig några potatisar från lösviktsdisken, men nånstans därikring)
-  Fiberduk för täckning av landen medan fröna grodde 0 kr (hade redan hemma)

Totalt landar summan då på cirka 1000 kronor. Förresten behöver man ju ingen odlingslåda heller, så max 750 kronor kan man säga är min startsumma.
 
Eftersom upphöjd odlingslåda medför en längre odlingssäsong är det dock en bra investering inför kommande år. Då är ju investeringen redan gjord och kostar ingenting. Det underlättar dessutom arbetet när odlingen är upphöjd och minskar risken för ogräs (som är en av de största riskerna till att jag ska ledsna på mina odlingsprojekt).

I föregående inlägg listade jag allt jag sått i år. Om vi nu övergår till att överslagsräkna lite på hur mycket det skulle kostat att inhandla samma saker i affären...

I nuläget har jag exempelvis fem eller sex isbergssalladshuvuden på gång (sådde två till igår efter att en katt fått för sig att krafsa lite i den fina jorden...). När jag köpte ett ekologiskt sådant i affären senast kostade det 22,90. Inte per kilo utan per huvud. 22,90 * 5 = 114,50 kronor.

Jag har också ungefär tio bladsalladsplantor.  Säg att en kruka plocksallat i affären kostar 19,90. De skulle kosta 199 kronor.

Morötterna är svåruppskattade vikt- och mängdmässigt. Men två rader (varav en bredsådd, så jag ska försöka flytta runt en del plantor så att jag inte förlorar halva skörden pga att det blir för trångt) borde väl rimligtvis kunna ge iallafall tio kilo morötter. Morötter varierar ju en del i pris över säsongen och beroende på om den är ekologisk eller ej, men säg att de kostar 5 kronor kilot (icke ekologiska, men från bonde i närområdet) så hamnar vi iallafall på 50 kronor (samma mängd ekologiska skulle kunna kosta ca 200 kronor).

Färska brytbönor kostar väl kring 20 kronor för en förpackning. Dessa brukar jag använda i mina kycklinggrytor. Jag har ungefär sex eller sju plantor på gång, och har eventuellt tänkt så lite fler, men iom att det är första gången jag odlar det vet jag inte riktigt hur stor skörd som kan förväntas. Men säg att jag får så mycket att det räcker till fem grytor iallafall, det tror jag inte är att överdriva. 5 * 20 = 100 kronor.

En rad palsternacka ger åtminstone fem kilo. Jag är osäker på kilopriset i affär, men en snabbgoogling och en klocka nånstans i bakhuvudet säger att det ligger iallafall kring 20 kronor... 5 * 20 = 100 kronor.

Sedan har vi rödbetor. Även här har jag en rad som borde ge minst fem kilo. Osäker på kilopriset igen, men vid googlingen av palsternacka såg jag att en påse ekologiska kostade ca 20 kr för ett kilo ekologiska. 5 * 20 = 100 kronor.

Jag har också en oändlig massa tomat- och paprikaplantor vars skörd är svåruppskattad, sedan vet jag inte om det blir något av den gula löken eftersom det är första gången jag odlar det, likaså gäller ruccolan och potatisen. Men om jag får ett halvkilo potatis per planta (14 stycken) blir det iallafall 7 kilo. 7 * 7,90 = 55 kronor.

Redan här landar slutsumman på 718,80 kronor och i flera fall har jag nog räknat alldeles för lågt. I flera fall har jag också räknat på priset för det icke ekologiska alternativet eftersom jag inte alltid har råd med det ekologiska alternativet. Det skulle alltså kunna bli mycket dyrare om jag köpte det jag verkligen ville ha i alla fall och inte bara en del. 

Tomat och paprika är båda dyra att köpa i affär och jag tror vi kan dra slutsatsen att jag går minst jämnt upp med dem inräknade även om kostnaden för odlingslådan räknas in i anläggningskostnaden. Sedan är ju det fina att jag har mängder med fröer kvar och nästa år behöver jag inte köpa någon jord (så länge jag inte väljer att utöka odlingsytan) utan bara sätta fart att odla när vädret tillåter, vilket innebär att jag både kan dubblera, tredubbla och kanske rentav fem- eller tiodubbla skörden av vissa grönsaker. En del saker kommer jag dessutom så mer av redan i år, sallat är ju exempelvis relativt snabbväxande och hinner ersättas med nya sallatsfrön minst en gång till innan hösten.


Jag antar att tidsåtgång är något som bör tas i beaktan också. Hur mycket tid har jag lagt på odlingarna egentligen? Ptja. Total tid för odlingslådan tror jag blev 3 timmar, inklusive målningen som inte alls är en nödvändighet. Att anlägga odlingen i den tog kanske en halvtimme eller på sin höjd en timme inklusive frösådd och vattning. Det land jag vände och lade tidningar på innan jag fyllde på med köpejord tror jag tog 1,5 timme plus en halvtimmes frösådd och plantering av potatisen. Sedan har jag förstås vattnat en del och kommer få fortsätta med det hela säsongen, sått efter där katt och gräsklippare varit och förstört. Jag ägnade några minuter åt att förså i februari också, men av de sakerna är det i princip ingenting som hamnat ute i landen. Tyvärr. Jag råkade döda det mesta av kålen och tagetesen i cykeltransporten från lägenheten till landen nämligen. Möjligen tar sig purjolöken... Sedan är ju tanken att jag ska täckodla landen, det vill säga täcka dem med gräsklipp och sådant för att hindra ogräset från att sprida sig i jorden. Det lär bespara mig en hel del tid från ogräsrensning. Allt som allt har det alltså inte tagit värst mycket tid alls. Men jag får mycket tillbaka, både i år och kommande odlingssäsonger eftersom det som tar mest tid är just nyanläggningen.


Vad tänker ni kring odling och ekonomi? Visst är det ganska roligt och motiverande att se hur ens odlingsintresse faktiskt kan ge något tillbaka också?


PS. Om du har läst ända hit, tack!