L'automne

Jag fotade hösten medan jag stod och väntade på vagnen tidigare i veckan. Med insta-filter blev träden kanske lite rödare än de egentligen var, men röda löv är verkligen höjden av höst för mig. Gula löv i all ära. Jag är inte så förtjust i gult, så de röda löven talar helt enkelt mycket tydligare till mig.

Samtidigt får det mig att längta hem en smula. Hösten här nere i södra delen av landet är inte alls samma sak som hösten i Dalarna, eller norra landsändan i största allmänhet. Jag längtar något enormt efter att se hur hösten är när jag åker hem igen nästa gång, om ett par veckor, om man räknar noga. Och jag längtar efter att få flytta hem och uppleva hösten i sin helhet ännu mer, men det kommer ju dröja lite längre. Det är rätt okej ändå. Jag har något att se fram emot, något att peppa mig själv med. Ju fortare studierna klaras av, desto fortare får jag ju uppleva allt det där jag drömmer om. Höst i min egen villaträdgård. Det låter något det. Att göra höstfint med ljung och annan växtlighet i krukor ute på trappen, tända ljus i en stor fin lykta...

Tills dess får jag hösta till det i mindre skala. Jag bytte ut mina vårgröna värmeljuslyktor igår när jag egentligen skulle gå och lägga mig, till två mer höstiga lyktor.

Jag gillar det vinröda. Och den gulorangea är inte så tokig den heller, även om det inte är min favoritfärg. Ljuslyktorna är premier från någon tidningsprenumeration några år bakåt i tiden. Helt oanvända fram tills nu. Så det var roligt att plocka fram dem!

Tillsammans med ljuslyktorna står en klocka jag hittade på en antikbutik i Orsa i samband med julskyltningen förra året. Tanken var egentligen att ge den till någon, men den var för fin för att skiljas ifrån. Nu står den där, som en påminnelse om vad jag kämpar för. Kanske kommer den komma till praktisk användning en gång om inte alltför länge också. Det skulle vara fint...

Flytt, höst och kursintro. Typ.

Hej bloggen. Nu var det ett tag sedan. Igen. Jag har flyttat! Förra fredagen bar det iväg söderut. Det blev en slitig fredag. Efter 45 mils resväg var vi framme mellan tre och fyra på eftermiddagen och då började den riktiga utmaningen: att släpa in alla flyttsaker i huset. Vi fick släpa allt runt halva huset eftersom jag varit oförutseende nog och inte skaffat nyckel till grinden. Som tur var är jag och min flytthjälpare (mamma) rutinerade inom den här branschen nu, så med hjälp av pirra gick det riktigt smidigt ändå. Dock är hissen i det här huset en sirapsseg mardröm som man måste hålla in knappen på hela tiden den är i rörelse, så det tog många timmar innan allt kommit innanför dörren på tredje våningen. Och då bor jag ändå på 25 kvadrat nu, vilket inte rymmer jättemycket saker.

Nio på kvällen monterade vi soffa och säng, sen var vi igång och packade upp och fixade i flera timmar till. Mina fötter grät av flera anledningar. Nya skor och flytt är en rätt dålig kombination, kan jag konstatera. Särskilt om man gått långpromenad i dem några dagar tidigare och har blåsor under en fot redan tidigare. Och om man sen kombinerar det hela med hårt betonggolv... Ja, aj. Lördagen var ännu värre. Jag hade så ont under fötterna att jag försökte sitta hela tiden. Men det var som om stolen hade någon bortstötningsfunktion för jag lyckades inte sitta ner många sekunder åt gången alls. Hela tiden krävdes det att jag gick iväg till skåp för att ställa in saker eller så stod kartongerna för långt borta...

Jag hade mamma kvar här till söndag morgon. Då hade det mesta kommit iordning och jag kunde unna mig en vilodag. Jag bakade en äppelpaj (för jag har en ugn nu!!!) och min vän E blev min första gäst sedan jag återvände till västkusten.

Under den gångna veckan har min ena fot fortsatt göra sig påmind tack vare blåsorna, så jag har hållit hov här i min nya boning. E har hälsat på en gång till, då bjöd jag in till soppmiddag. Även Tuss har varit här på besök. Annars har jag ägnat mig åt lite småpyssel fram och fram, gjort storkok, bakat lite till och passat på att ha seriemaraton med mig själv eftersom jag inte vet hur mycket tid jag kommer ha till det framöver. Jag har upptäckt min närmaste mataffär bara hundra meter bort, men i övrigt har jag hållit mig hemma. Det har dock inte enbart berott på foten, utan också på min ekonomiska situation för tillfället.

Det är nämligen så att CSN bestämt sig för att djävlas med mig och beviljar inte studiemedel för hösten innan betygen rapporterats in för sommarkursen jag läst (vilket jag aldrig varit med om förut). Och det kan dröja ända till den trettonde september om jag har otur! Det är inte utan att jag är lite nervös faktiskt. Att det efter allt mitt kämpande ska fallera på en 7,5 hp-sommarkurs. Nu hyser jag rätt gott hopp till att jag klarat de två tentor som fortfarande är orättade (den första har jag klarat), men ändå! Skulle jag bli underkänd på en enda liten uppgift så får jag ju inte ut mitt betyg förrän det är åtgärdat, och de rapporterar inte in omtenta-betygen förrän i oktober. Min tillvaro är alltså ganska osäker nu. För sparpengarna jag kämpat hårt med att spara det senaste året, de är mer eller mindre slut nu.

Men nog om de tråkigheterna!
Min första känsla när jag kom hit var inte att det här var hemma och jag tvivlade på att jag skulle kunna känna så heller. Jag har aldrig varit med om att det inte känts självklart redan från början efter en flytt förut, och då har jag ändå flyttat väldigt många gånger (undantaget den gången jag flyttade till en villakällare i Frölunda...). Nu har jag i alla fall börjat bo in mig ordentligt, den där känslan har försvunnit alltmer och jag ser fram emot kursintroduktionerna imorgon. Men det tänkte jag skriva lite mer om i ett separat inlägg. Det är nämligen dags att sparka ordentligt liv i den här bloggen igen!

Några bilder på min nya bostad har jag tyvärr inte än, men det återkommer jag med vid ett senare tillfälle. Förhoppningsvis om inte alltför länge...

Vad hände med juli?

 Ja, vad hände egentligen med juli? Eller snarare: vad hände med sommaren? Vad hände med det här året?

Det är mindre än fem månader innan 2013 övergår i 2014. Jag hade tänkt blogga så mycket mer i sommar, men det verkar som att den flitiga blogguppdateringens tid är förbi.

Frugan bloggade om ungefär samma sak häromdan. Jag skriver fortfarande på nätet dagligen, men jag har slagit mig till ro på ett forum med inloggning och har lite svårt att känna mig bekväm utan den. Det här bloggandet, det är roligt och givande på alla sätt och vis. Men ändå blir det inte så mycket av...

Jag vet inte om det är så att ett ofrivilligt slut närmar sig? Hoppas inte. Men nu i sommar har jag studerat på halvfart och inte funnit tiden och orken, så hur det ska gå i höst när jag går upp till helfart med mina ordinarie studier kan man ju ana. Men jag tänker absolut inte bestämma mig för att sluta skriva definitivt. Absolut inte. Jag har alldeles för svårt för sådana definitiva beslut. Dessutom går det väl alldeles utmärkt att blogga när andan faller på? Man blir ingen storbloggare på det viset, nej. Men det eftersträvar jag ju inte heller. Tanken på många läsare är snarare bara jobbig och jag skulle få ännu svårare att skriva något vettigt om tusentals hittade hit för att läsa.

Men en liten snabbresumé över sommaren då?

 Jag har läst en kurs om Astrid Lindgrens författarskap på distans. En fantastisk, intressant kurs på så sätt att jag fått frossa totalt i alla hennes böcker, vilket jag insett att jag aldrig gjort förut. Jag har fortfarande några juveler kvar att ta mig an eftersom jag inte hade mer utrymme i den här kursen, och det kan ju vara roligt att få läsa dem utan några förväntningar eller krav.

Just nu sliter jag med det sista. Två tentor som ska in senast den 16 augusti, men jag har satt nästa fredag som slutmål för att hinna få lite helledigt innan höstterminen börjar. Och för att få tid till att packa!

Om mindre än tre veckor går flyttlasset åter ner till västkusten och lärarstudierna.

Jag känner mig fortfarande lite osäker på om det är rätt yrke för mig ibland, men jag trivdes ju väldigt bra under de första tre terminerna och har ingen aning om vad jag skulle göra annars. Plus att jag saknar klassrumsarbetet från praktikperioderna. Så helt avskräckt är jag ju inte.

Alltså är planen att fullfölja de fyra terminer som saknas innan det blir omöjligt i och med att den gamla utbildningen fasas ut helt till förmån för den nya som introducerades terminen efter att jag påbörjade studierna. Eventuellt försöker jag mig på att läsa in en termin parallellt med de vanliga heltidsstudierna, men det har jag inte fattat beslut om än...

Hm, ja. I övrigt har jag väl inte hunnit så mycket i sommar. Jag har läst kurslitteratur och nöjesläst inredningsmagasin. Och så har jag jobbat på mitt promenadprojekt, men det hade jag tänkt skriva ett eget inlägg om någon gång, så jag fördjupar mig inte något mer i det nu.

Flytten? Den har jag sett fram emot en del på sistone tack vare några planerade saker. En bokcirkel ska startas. Eventuellt får den en egen etikett här framöver. Det beror väl lite på hur genomförandet går! Och så hoppas jag på att kunna införa någorlunda återkommande spelkvällar. Ni vet, med gamla hederliga sällskapsspel som Monopol! Jag har redan fyllt en halv flyttkartong med spel, så förhoppningsvis kommer de till användning regelbundet framöver...

Det jobbiga kommer förstås bli att åka ifrån mina katter, men jag får bita ihop. Försöker att inte tänka på det alls just nu. I slutändan kommer mitt slutförande av studierna inte bara ge mig utan även dem ett bättre liv i alla fall, vilket jag försöker ha som motivation. Det låter kanske flummigt, men vad jag menar är att jag med ett hyfsat betalt jobb kan köpa ett hus med trädgård där de kan få gå fria, så som de är vana att göra nu, istället för att pressa in mig och dem i en liten lägenhet med balkong...

Och så mycket mer hade jag nog inte att förtälja idag. Hoppas jag får några fler tillfällen att återkomma innan höstterminsstarten i alla fall!

25 kvadrat

Den femtonde januari är jag innehavare av en sådan här lägenhet. Fem minuter från Maxi, några hundra meter från spårvagnshållplatsen, från vilken man tar sig raka spåret till skolan utan ett enda byte. Närmre vänner och civilisation. Men störst av allt är ändå detta:

Jag kommer ha en riktig spis med ugn! Jag kommer kunna baka och laga mat i ugn och hela den grejen kommer vara så himla mycket smidigare än den var i Alcatraz. Det kommer revolutionera mitt Göteborgsboende!

Jag har googlat fram mängder med bilder från olika bloggar och så från likadana lägenheter, men jag vågar inte lägga upp dem här. Ni får hålla till godo med ritningen tills jag kan publicera egna bilder. Själv kommer jag dock fortsätta bläddra i den där bildmappen hundra gånger om dagen och fundera på hur jag ska inreda. Nu kommer jag ha hela sex kvadratmeter extra liksom. Hur kan man fylla dem?! ;)