Oj. Hej! Undrar om någon kommer hitta hit nu. När jag faktiskt hade tänkt försöka sparka igång den här bloggen lite smått igen.
Jag hade ju en plan när vi blev husägare. Men orken och tiden ville annat. Så det blev inget bloggande om allt livsomvälvande som hände. Och inte hände.
Renovering och odling tog plötsligt väldigt mycket tid. Faktiskt nästan all vaken tid förutom den när jag låg som en zombie i soffan och scrollade instagram på kvällarna. Eller var på jobbet. Eller nån enstaka gång pallrade mig till gymmet eller ut på promenad. Eller läste en bok.
Men nu saknar jag skrivandet! Så enormt mycket saknar jag det. Och jag kan inte låta åren rinna iväg mer nu utan måste ta tag i det innan jag hamnat för långt från bokstäverna för att kunna närma mig dem igen. Så i torsdags medan alla trängdes runt sillen och jordubbarna på affären gick jag till postutlämningsstället och hämtade ut min nya dator. Den gamla är så seg och trött nu att jag inte såg någon annan utväg. Den fungerar, men bara om sladden sitter i. Och jag vill kunna sitta ute och skriva, läsa, se på play och vad mer man nu kan tänkas göra med en dator. Jag har bara streamat nyhetsmorgon och kvällsteve på datorn de senaste åren...
Det är midsommardagen idag. Igår var vi på byns midsommarfirande och jag gjorde en diademkrans med blommor från trädgården. Jag har precis satt mig ner i utesoffan efter att ha kört kvällspasset i trädgården. Ett nytt odlingskvarter håller på att växa fram. Det sista, föreställer jag mig. Vi får väl se hur det går med det. Det är ju så lätt att vilja ha mer när man egentligen har platsen...
Men nu jagar myggen in mig.
Hur börjar man egentligen väcka liv i en blogg? Jag tänker att det bästa är att bara kasta sig in i allt.
Så småningom hoppas jag kunna överföra alla mina tusen och åter tusen bilder till datorn och gräva mig bakåt i arkivet för att fylla i alla luckor från de senaste årens renovering och odlingsprojekt. Men det krävs nog lite kablar och lite tekniskt tålamod innan allt är på plats. Det är så irriterande att det inte går att använda samma gamla kablar som jag haft sedan urminnes tider.
Det är en vecka kvar till semester. Då kanske det kan bli ordning och reda.
Om ni mot förmodan lyckas hitta tillbaka hit, kan ni inte lämna en liten hälsning och berätta vem ni är? Eller bara lämna en rad om jag redan känner er!
