Blåbär

 

 

För några veckor sedan var det dags att skörda av de sista amerikanska blåbären. De största buskarna, som syns på bilden ovan, planterades vår första höst i huset och i år gav de den största skörden hittills! Nu är det långt ifrån de stora skördar jag hört att fullstora och välvårdade blåbärsbuskar kan ge, men ett kilo bär på två, tre buskar känns ändå som en fullt godtagbar skörd för mig!

 

 

 

Nu börjar blåbärsbuskarna skifta färg, det står nog inte på förrän de brinner i rött allihop. Det är så makalöst vackert att ha blåbärsbuskar i trädgården på hösten. Inte nog med att man får en massa bär, man får magi i trädgården också utan att behöva släpa hem en massa höstväxter från trädgårdshandeln!

 

Det är alltid lika roligt när vi människor rör oss ute i trädgården och pysslar med något, tycker Melker. Men frågan är om inte jag tycker det är ännu roligare att han rör sig där när vi är ute. Melker är en riktig utekatt som drar iväg ut tidigt på morgnarna och sedan inte syns till speciellt mycket förrän sent på kvällen när det är dags att gå och sova. Ibland undrar jag om vi ens har någon katt! ;)

 

 

 

Nu är frågan bara vad jag ska hitta på med alla dessa blåbär? Tidigare har det varit så lite att det mesta gått till att toppa nyårsdesserten i form av chokladmousse med en klick grädde och några blåbär på toppen. Kanske en paj?

  

Septembervindar

 

 

 

 

Plötsligt händer det.

Septembervindarna virvlar in genom de nymålade fönstren med förhoppning om nya tider och orden strömmar med viss tveksamhet in i bloggredigeraren.

 

Är det en omstart eller bara ett tillfälligt besök?

Jag hoppas innerligt att det är det förstnämnda.

 

Det var en omstart på gång för några år sedan. Sedan hände livet och energin att hålla liv i bloggandet rann iväg på andra håll. Men nu. Kanske? Kanske. 

 

Det har blivit september 2026.

Det är onsdag.

 

Mitt liv ser väldigt annorlunda ut än när jag skrev senast.

Renoveringen är ännu pågående, vilket de nymålade fönstren skvallrar om. Till hälften bruna, till hälften vita har de irriterat mig i sex års tid nu. Då var huset ännu väldigt nytt i vår ägo. Faktum är att jag ännu inte hunnit bli sambo på heltid utan bara på helgerna då. Hela sommaren och hösten renoverades det i alla fall. Jag skrapade tapeter och grundmålade och tapetserade. Jag slipade den del av fönstren som inte krävde att fönstren behövde öppnas eftersom det var senhöst och de omöjligt kunde stå öppna en hel dag.

 

Den andra halvan av fönstren förblev sjuttiotalsbrun i väntan på våren och värmen. Sedan lockade plötsligt trädgården och utbyggnad av odlingarna mycket mer. Det byggdes tunnelväxthus. Det arbetades på lönejobb. Orken för renoveringar gick ur oss. Köksrenoveringen kändes viktigare än vita fönster.

 

Sedan kom sjukdomen.

Och livet sattes på paus.

 

Men så plötsligt, i sommar, fick jag bara nog. Nu skulle något bli färdigt. Och även om startsträckan blev mycket längre än jag hade hoppats, så började jag slipa förra veckan. Och idag målade jag klart det sista varvet på ett gäng fönster.

 

Färdigt är det inte, det finns fler fönster. Om vädret tillåter framöver så kommer jag slipa och måla mer innan vintern kommer. Men för idag är jag klar.

 

Och här sitter jag nu och skriver på min blogg.

Hur börjar man egentligen efter så lång tid?

Jag landade i att det bara är att kasta sig rakt in i det.

Rakt in i nuet!

 

Förmodligen kommer även några tillbakablickar på åren som gått, om jag lyckas hålla liv i det här projektet. Men främst får det nog bli mer aktuella uppdateringar.

 

Ohoj!

 

 

Det är måndag i sjukstugan

Klockan är halv tio och en ny vecka har börjat, men jag är hemma sjuk för sjunde dagen. Egentligen hade jag ont i halsen och var rätt ur gängorna redan förra måndagen, men då släpade jag mig till jobbet ändå. Jag var uppe och ringde vårdcentralen och sedan hade jag inte ro att somna om igen utan hamnade här efter att egentligen bara tänkt slå igång Nyhetsmorgon på play. Men då visade det sig att datorn hade startat om sig och alla mina öppna flikar var borta efter en felaktig knapptryckning, så jag började fixa med det. Och här är jag nu.

Det har ju gått sådär med mitt fortsatta bloggande efter det där inlägget i juni, så här kommer en lista lånad från Underbara Clara.

 

1. Vilken typ av bok läser du helst, beror det på humör?

Förr läste jag mer blandat, får man nog säga. Deckare, historiska romaner, ungdomsböcker och allt däremellan inklusive lite poesi. Numer läser jag helst sådant som är som en mjuk och fluffig famn, typ romance och feel good. När jag väl läser, vill säga. Det blir inte alls ofta nog även om jag i perioder tar mig samman och läser några böcker innan jag tappar det igen. Med det sagt kanske jag aldrig kommer läsa speciellt mycket deckare igen för vi har nog av elände på nyheterna, men jag hoppas att jag kommer bli bättre på att läsa mer blandat.

2. Senaste bra film du sett?

Oj. Ärligt talat ser jag knappt på film längre. Har alltid föredragit serier med många avsnitt, men nu blir det nästan bara tablå-tv fast streamad när den passar mig. Vi har sett Jönssonligan-filmerna när de gått i sommar och innan dess var det väl alla Sällskapsresan. Men senaste BRA film... det kanske var Dirty Dancing nån gång när den gick på tv? Eller Erin Brockovich. Oftast ser jag bara om gamla klassiker nuförtiden.

3. Vilken karaktär speglar dig bäst i Nalle Puh?

Kanske Ior? Han är lika dyster som jag känt mig på sistone.

4. Om du skulle (tvingas) bo någon annanstans, var skulle det bli?

Antagligen i mammas hus, den dagen hon inte längre finns. Eller i en billig röd stuga (på en mindre gård med ett gäng fina uthus/lador) någonstans där man fortfarande får snö så det räcker för skidåkning på vintern och där man trots riktig vinter också har ett bra halvår för odling på sommaren och där man inte behöver lägga all tid på att förvärvsarbeta utanför hemmet.

5. Vilka är dina favoritprogram på P1?

Odla och Sommar, de enda program jag lyssnar på där.

6. Om du varit ett djur, en frukt och ett köksredskap – vilka skulle spegla dig bäst?

Djur: Här måste jag nästan låna Claras svar för det var helt briljant; Katt. En elitistisk ensamvarg som bara gillar sällskap om hen får välja det själv.

Frukt:Satsumas - finns bara tillgänglig i säsong och lite lagom syrlig med flera lager.

Köksredskap: En stavmixer. Utan att jag alltid vet hur det gått till är jag bra på att röra om i grytan, är jag rädd...

7. Hur ser en riktigt dålig helgmorgon ut för dig?

Jag vaknar på tok för sent och äter frukost ännu senare och känner stressen över att ledigheten försvunnit iväg medan jag sovit. Å andra sidan vill jag verkligen inte vakna för tidigt heller. Numera är det oftast det som sker, eftersom min Skalman-klocka är kalibrerad utifrån när väckarklockan ringer till vardags. Sover jag till åtta är jag nöjd.

8. Om du skulle få ta över en egenskap som din bästa vän har, vilken skulle det bli?

För att kunna svara på detta skulle man ju behövt en bästa vän, vilket jag ju inte riktigt kan säga att jag har. Men jag skriver den egenskap hos den vän jag först tänkte på istället och det blir äventyrligheten. Jag älskar att vara en hemmagris och jag tycker om mina rutiner, men ibland behöver man lämna det inrutade för att känna att man lever.

 

Återkomsten

 

Oj. Hej! Undrar om någon kommer hitta hit nu. När jag faktiskt hade tänkt försöka sparka igång den här bloggen lite smått igen.

Jag hade ju en plan när vi blev husägare. Men orken och tiden ville annat. Så det blev inget bloggande om allt livsomvälvande som hände. Och inte hände.

Renovering och odling tog plötsligt väldigt mycket tid. Faktiskt nästan all vaken tid förutom den när jag låg som en zombie i soffan och scrollade instagram på kvällarna. Eller var på jobbet. Eller nån enstaka gång pallrade mig till gymmet eller ut på promenad. Eller läste en bok.

Men nu saknar jag skrivandet! Så enormt mycket saknar jag det. Och jag kan inte låta åren rinna iväg mer nu utan måste ta tag i det innan jag hamnat för långt från bokstäverna för att kunna närma mig dem igen. Så i torsdags medan alla trängdes runt sillen och jordubbarna på affären gick jag till postutlämningsstället och hämtade ut min nya dator. Den gamla är så seg och trött nu att jag inte såg någon annan utväg. Den fungerar, men bara om sladden sitter i. Och jag vill kunna sitta ute och skriva, läsa, se på play och vad mer man nu kan tänkas göra med en dator. Jag har bara streamat nyhetsmorgon och kvällsteve på datorn de senaste åren...

Det är midsommardagen idag. Igår var vi på byns midsommarfirande och jag gjorde en diademkrans med blommor från trädgården. Jag har precis satt mig ner i utesoffan efter att ha kört kvällspasset i trädgården. Ett nytt odlingskvarter håller på att växa fram. Det sista, föreställer jag mig. Vi får väl se hur det går med det. Det är ju så lätt att vilja ha mer när man egentligen har platsen...

Men nu jagar myggen in mig.

Hur börjar man egentligen väcka liv i en blogg? Jag tänker att det bästa är att bara kasta sig in i allt.

Så småningom hoppas jag kunna överföra alla mina tusen och åter tusen bilder till datorn och gräva mig bakåt i arkivet för att fylla i alla luckor från de senaste årens renovering och odlingsprojekt. Men det krävs nog lite kablar och lite tekniskt tålamod innan allt är på plats. Det är så irriterande att det inte går att använda samma gamla kablar som jag haft sedan urminnes tider.

Det är en vecka kvar till semester. Då kanske det kan bli ordning och reda.

Om ni mot förmodan lyckas hitta tillbaka hit, kan ni inte lämna en liten hälsning och berätta vem ni är? Eller bara lämna en rad om jag redan känner er!

Planlösningen

Hej! Jag glömde lite bort att jag hade en blogg som jag väckt till liv. Plus att det inte kom några notiser om att jag hade fått kommentarer. Så jag besvarade dem idag istället för direkt när ni skrev dem. Förlåt.

Men nu har det väl ändå varit tyst här länge nog? För en vecka sedan fick vi nycklarna till huset och jag har fotat en del. En del av det kommer här så småningom, men ni har förmodligen redan hunnit se de flesta av bilderna på instagram. Om ni nu följer mig där.

 

Jag fick ett önskemål om att visa planlösningen, så vi börjar där. Entréplanet är 128 kvadrat och källaren 108 om jag minns rätt. Från början fanns en vägg i mitten av det största sovrummet, så att det fanns tre barnrum i samma storlek. Den väggen togs bort för ett antal år sedan och har använts som tv-rum. Vi känner inte direkt att vi har behov av fler rum i nuläget så det får bli ett enormt gästrum till en början. Dock ska vi flytta dörren så att vi kan sätta upp ett skafferiskåp intill kyl och frys som ska stå mot den väggen när vi flyttar dem från köksön för att skapa ett öppnare kök.

 

 

 

Vi har valt att behålla det gamla föräldrasovrummet som vårt sovrum eftersom det finns en altandörr där. Vi kommer bygga igen dörren till badrummet så att det kan bli en hel garderobsvägg där. Det minsta sovrummet vet jag inte riktigt vad vi ska göra med ännu, men det ger sig nog. Det är perfekt att driva upp plantor där till våren iallafall. Och kanske ha som extra gästrum om vi skulle ha turen att ha flera gäster samtidigt någon gång (vem anmäler sitt intresse frivilligt?). Eller om det ska få bli kontor kanske?

Arbetsrummet förblir bibliotek, precis som förra ägarna använt det som. Jag föreställer mig en schäslong eller två sköna läsfåtöljer där, riktade mot öppna spisen och utsikten genom fönstren. Drömmen är även att köpa ett piano och lära mig spela... Och vardagsrummet, ja där blir det förstås soffor och tv. Känns dumt att ha separat tv-rum mot baksidan när utsikten är på framsidan. Det är dock lite tråkigt att man inte ser utsikten från hörnet där vi tänker att sofforna ska stå. På grund av öppna spisens placering är det ganska svårt att möblera på något annat vis också. Har ni någon annan idé tar vi tacksamt emot förslag!

 

 

 

Sedan var det källaren då. Vi ska riva ut trägolvet och panelen i gillestugan då det finns en del fuktbekymmer där. Sedan är frågan vad vi ska hitta på med det rummet. Det är rätt kallt och känns inte vidare inspirerande att hänga där, såvida det inte är värmerekord på gång. 

 

Hobbyrummet används som förråd just nu och min gissning är att det förblir det även i framtiden. Värmepumpen som står där nu överväger vi att flytta in i pannrummet framöver. Tvättstugan vill jag fixa till så den känns lite trevligare att vistas i. Vi måste riva bort golvmattan där. Eventuellt lägger vi klinker, eller om vi nöjer oss med att måla. Utrymmet som sådant är ju rätt stort så med lite färg på väggarna och lite uppgradering på arbetsbänken kommer det nog bli finemang.

 

Sedan är det rummet ovanför tvättstugan på ritningen. Det har varit vävrum. Jag tänkte göra det till blomrum. Från början var det ett enda rum tillsammans med "hallen", men där har förra ägaren satt upp en vägg med träskivor av nåt slag (jag är så dålig på snickartermer, är det osb eller nåt kanske?). Eftersom det är en del fuktbekymmer i källaren har vi redan rivit bort tapeten där för att kolla läget. Turligt nog var skivan fin, så kanske att väggen får stå kvar. Det är min önskan, eftersom jag inte vill ha ett megastort blomrum. Däremot känns det lockande med ett rum där jag kan bre ut mig med växtbelysning och jord i framtiden utan att behöva städa och dammsuga varenda gång jag stökat med jord. Det rum jag kallar för hall rymmer en frysbox och passar väl rätt bra som grovhall tänker jag. Det låg en golvmatta i blomrummet som vi också börjat riva, men det var bara den övre delen som ville lossna. Anar många timmars arbete där...

 

Även duschen behöver ses över och i bastun varnade de för att för mycket fukt kan orsaka problem då det saknas ett riktigt golv. Därför planerar vi att riva ut bastun och riva väggarna mot dusch och wc så vi får ett lite större badrum. Det blir duschkabin och kanske lite plats för en korgstol eller nåt.  

 

Sedan var det matkällaren också. Det mest värdefulla för min del. Den ska fyllas med potatis, saft och sylt. Förhoppningsvis blir det också lite morötter och annat ätbart där när mina odlingar är i ordning!

Ja, det var några av planerna vi har. Det var inte planerat att jag skulle bli så långrandig. Jag får återkomma med fler planer i senare inlägg.

Nu önskar jag er en trevlig valborg och första maj-helg!

 

 

Djungelgrönska på fönsterbrädan

Man kan nog konstatera att det var ett tag sedan jag växte ur min lägenhets två väster-fönster. Eller snarare mina plantor och blommor. Ändå gör jag samma sak år efter år. Sätter alldeles för många frön och svär över att det blir så trångt bland plantorna när de börjar växa till sig!

Men nu är det faktiskt sista gången och plötsligt känns det nästan lite bitterljuvt. Jag har älskat att odla på min lilla balkong. Små utrymmen gör på något sätt att det känns mysigare än när man har en hel trädgård eller jättestora ytor (rum) att bre ut sig på. Tycker åtminstone jag. Men jag ska nog försöka få till en uteplats med "väggar" av staket eller häckar eller något, så att jag får till myskänslan i trädgården också.

 

Idag har jag börjat fixa med bygganmälan för tunnelväxthuset, så förhoppningsvis kommer den iväg senast imorgon och sen är det bara att börja räkna veckorna tills det är okej att börja bygga växthus. Jag tänkte skicka iväg beställningen på själva växthuset nästa vecka då de utlovar 2-4 veckors leveranstid. Då kommer det med lite tur lagom till tillträdesdagen och i värsta fall två veckor senare :)

 

Mina kallsådder gror ute på balkongen. Förhoppningsvis hinner jag fixa i ordning landen där allt ska växa innan det är dags att plantera ut dem. Annars har jag nog bekymmer. Att omskola alla plantor i separata krukor skulle bli platskrävande! 

Det är en blandning av ettåriga blommor och grönsaker jag sått; vallmo, solrosor, zinnia, grönkål, isbergssallat, palmkål och ett gäng andra saker. 

 

Häromdan följde en pelargon av sorten Tango "Deep Rose with Eye", som blivit utsedd till årets pelargon, med hem också. Jag kunde inte motså den härliga färgklicken!

 

Min lyckoklöver har börjat växa igen också, efter att ha haft några enstaka bladstänglar kvar under vintern. Egentligen skulle den behövt planteras om i år, hoppas jag hinner det...

Hemmansägaren återvänder

Bild: lansfast.se

Hej!

Oj. Det är över två år sedan jag skrev här sist. Så många gånger jag tänkt logga in här och knattra ner några ord. Men det har inte blivit så. Hur börjar man då igen? Det är väl bara att kasta sig in i skrivandet tänker jag. För jag hoppas att detta är starten på en återupplivad blogg. Det kommer finnas mycket roligt och spännande att blogga om framöver. Det kommer finnas så mycket roligt att blicka tillbaka på också, vid tillfälle. Men idag tänkte jag berätta om vad som händer just nu.

I onsdags blev jag husägare. Tillsammans med Anders. Kärleken i mitt liv sedan knappt ett år tillbaka. Bilderna i det här inlägget togs en av de få dagar detta år då det låg snö på marken. Därunder gömmer sig en trädgård på närmare 2500 kvadratmeter som jag verkligen ser fram emot att sätta tänderna i. Och bakom de bruna fasaderna återfinns ett sjuttiotalshus i originalskick som vi ska börja renovera direkt efter tillträdet.

Bild: lansfast.se

Vi kommer börja med badrummet, köket och en grunddränering. Övriga rum kommer vi måla och tapetsera och fixa med på egen hand när tid och ork finns. Taket ska fixas också. Sedan kommer jag förstås ägna en hel del tid åt trädgården i sommar. Jag har redan satt växthusplanerna i rullning. Ett tunnelväxthus ska det bli. Hoppas kunna klura ihop en bygglovsansökan imorgon.

Bild: lansfast.se

Till vänster om trappan skymtar en uteplats som nås från köket. Där ligger himla fin röd älvdalssten som vi tänkte försöka återställa efter dräneringen. Till höger om stentrappen ligger en fantastisk perennrabatt. Där såg jag några snödroppar och början till en julros kika upp i söndags. Mina snödroppar! Och en julros, som jag drömt om i flera år! Och vid uteplatsen mot baksidan finns en mörkrosa pion!

Bild: lansfast.se

Jag väljer att inte visa några interiörbilder förrän vi får tillträde till huset och kan ta egna bilder. Men jag kan avsluta med en bild på utsikten från vardagsrummet (och köket) ner mot sjön! Och en glimt av gungstolen som faktiskt kommer få stanna när vi flyttar in. Återstår att se om den får stanna där i hörnet, vid fönstret bakom eldstaden, eller om den kanske får bo någon annanstans.

Vi har ett himla stort hus snart, men himla få möbler. Några möbler har jag dock i överflöd. Byråar och bokhyllor. Så det är ju tur att vi kan fylla ut rummen med dem till en början :)

Tar förövrigt tacksamt emot tips om vad huset ska få för etikett här. Det förtjänar något mer personligt än "Huset" och "sjuttiotalshuset"!

Vårdagjämning och spirande grönska

Om det inte vore för alla instagrammare hade det nog gått mig förbi att det är Vårdagjämning idag. Men det hade å andra sidan inte gjort så mycket, för solen har strålat här i många dagar i rad nu och vårkänslan har redan börjat infinna sig. Så skönt att äntligen se att det händer något med all den där snön som fallit i enorma mängder denna vinter.

Inomhus ser jag också tecken på att den nya säsongen kommer allt närmre. Häromdagen tog jag skott på palettbladen och pelargonerna.

I de små krukorna där jag petade ner frön förra veckan har det redan börjat spira. Och chilin, chilin har faktiskt börjat växa! Det har tagit en sådan evinnerlig tid att jag började tro att det inte skulle bli någon chili. Paprikan har också varit svårflörtad, inte alls lika lättuppdriven i år när jag köpt riktiga frön istället för att så frön från en Ica-paprika. Av närmare 20 paprika- och chilifrön var det bara ett paprikafrö som tog sig på första försöket. Hoppas, hoppas att det ska gå bättre med den andra omgången frön. Än så länge ser det iallafall ut att gå aningen bättre.

Tackolov levererar tomaterna alltid troget. Även om de är lite småjobbiga med alla sina omplanteringar, stort vattningsbehov under hela balkongsäsongen och den osäkra leveransen av mogna tomater innan säsongen är över så känns de ändå roliga och tacksamma att odla.

 

Paprikaplantan med försprång och de små eftersläntrarna från den andra sådden.

Och en efterlängtad chili. Jag hoppas att jag kan få av skalet utan att skada bladen nu bara...

En gurkplanta har också kikat upp. Jag är så pepp på att se om det blir några gurkor odlade på fönsterbrädan eller ej.

Och så var det de där palettbladen jag tagit nya skott på. De gamla palettbladen är ganska vildvuxna och fula, så jag hoppas jag kan få lite bättre ordning på skotten.

Oxalisen skulle verkligen behöva planteras om, det hanns aldrig med förra våren. Men den tycks ju ha överlevt vintern rätt bra ändå. Jag fick syn på årets första blomstängel häromdagen. Vid en närmare titt nere vid jorden upptäckte jag en till blomstängel som var på gång.

Våren. Så vansinnigt efterlängtad efter att ha varit så fasligt insnöade hela vintern. Och odlingspeppen spirar, den med. Hoppas bara att vi får en bra odlingssäsong nu!

Dagens frösådder

Min förkylning verkar hålla i sig ett tag till. Men idag tröttnade jag på att bara sitta i soffan, så jag slog på ett avsnitt av podden Två odlare emellan och sjönk ner på en köksstol och tog itu med den länge förhalade sådden. Det blev ytterligare tre sorters tomat (åh, vad jag önskar mig ett växthus så skörden kunde bli lite mer i relation med allt arbete som läggs ner på omskolningar, tjyvplockande och vattning!), några olika sorters blommor, ett par gurkfrön i hopp om att kunna skörda gurka inomhus innan jag kanske ens hunnit få ut en enda gurkplanta på friland i juni. Och så blev det jordgubbe. Jag har aldrig testat att driva upp jordgubbe från frö, så det blir kul om det fungerar. Och betydligt billigare än att köpa alla plantor som kommer behövas till mitt planerade utbyggda jordgubbsland.

Idag vaknade jag av att solen strålar från en klarblå himmel. Det syns extra tydligt hur skitiga fönstren är, men också hur blommorna sträcker på sig och riktigt njuter av ljuset efter den långa mörka vintern. Mina pelargoner är ett enda högväxt rangel som jag borde klippt ner vid det här laget. Men de blommar ju så fint... precis som förra året. Då hade jag verkligen inte hjärta att klippa i dem. Med andra ord är det mer än oundvikligt att ta itu med det i år.

Vid en noggrannare titt kanske ni ser att där är en röd blomma bakom de rosa. Båda sorterna är arvegods efter min mormor och jag är så glad att vi lyckats hålla dem vid liv alla dessa år sedan hon lämnade oss. Tyvärr gick det inte lika bra med de begonior jag fick med mig när jag flyttade hemifrån, så nu har vi inga sådana kvar. Men när jag ser alla de nya, storbladiga sorterna med alla möjliga färger på blommorna i affären minns jag iallafall de där enkla rosa begoniorna med de magiskt skimrande mörkgröna bladen från fönsterbrädan i mormors kök.