Djungelgrönska på fönsterbrädan

Man kan nog konstatera att det var ett tag sedan jag växte ur min lägenhets två väster-fönster. Eller snarare mina plantor och blommor. Ändå gör jag samma sak år efter år. Sätter alldeles för många frön och svär över att det blir så trångt bland plantorna när de börjar växa till sig!

Men nu är det faktiskt sista gången och plötsligt känns det nästan lite bitterljuvt. Jag har älskat att odla på min lilla balkong. Små utrymmen gör på något sätt att det känns mysigare än när man har en hel trädgård eller jättestora ytor (rum) att bre ut sig på. Tycker åtminstone jag. Men jag ska nog försöka få till en uteplats med "väggar" av staket eller häckar eller något, så att jag får till myskänslan i trädgården också.

 

Idag har jag börjat fixa med bygganmälan för tunnelväxthuset, så förhoppningsvis kommer den iväg senast imorgon och sen är det bara att börja räkna veckorna tills det är okej att börja bygga växthus. Jag tänkte skicka iväg beställningen på själva växthuset nästa vecka då de utlovar 2-4 veckors leveranstid. Då kommer det med lite tur lagom till tillträdesdagen och i värsta fall två veckor senare :)

 

Mina kallsådder gror ute på balkongen. Förhoppningsvis hinner jag fixa i ordning landen där allt ska växa innan det är dags att plantera ut dem. Annars har jag nog bekymmer. Att omskola alla plantor i separata krukor skulle bli platskrävande! 

Det är en blandning av ettåriga blommor och grönsaker jag sått; vallmo, solrosor, zinnia, grönkål, isbergssallat, palmkål och ett gäng andra saker. 

 

Häromdan följde en pelargon av sorten Tango "Deep Rose with Eye", som blivit utsedd till årets pelargon, med hem också. Jag kunde inte motså den härliga färgklicken!

 

Min lyckoklöver har börjat växa igen också, efter att ha haft några enstaka bladstänglar kvar under vintern. Egentligen skulle den behövt planteras om i år, hoppas jag hinner det...

Odlingssäsongen 2018

Hur går det med era sådder och odlingar? Jag kan inte säga att det går något vidare med att kicka igång årets odlingar för min del. Det är inte i närheten av att se ut som på bilden här ovan, tagen i maj förra året. Jag sådde några frön av två sorters tomat, två sorters paprika samt premiärsådde en sorts chili (Jalapeno) för drygt en månad sedan. Av paprikorna och chilin har ett ynka frö grott ordentligt av det tiotal jag tricksade ner i jorden. Så det slutade med att jag tryckte ner några nya fröer häromdagen i hopp om att de skulle ta sig bättre.

Tomaterna växer däremot på, tackolov. Det börjar bli dags att plantera om dem snart. Men först tänkte jag få ner några fler tomatfrön i jorden. Jag har ju fler sorter jag vill odla men som jag inte orkat och hunnit med ännu. Det har varit lite svårt att finna inspiration att verkligen kicka igång odlingen i år. Jag tror det hänger ihop med de galna mängder snö som fallit i vinter - och som fortfarande faller vissa dagar. Senast igår hade det kommit drygt tre nya färska decimeter snö här, under loppet av mindre än ett dygn.

När jag skämtsamt sagt att vi säkert kommer få fira midsommar med stora snöhögar kvar så finns där en underton av allvar. Om nu inte våren sätter fart och blir varm och härlig. Men imorse såg jag på TV4-appens nyhetssida att det kommer bli en lång och kall vår så... ja.

Vi får se vad det blir för odlingssäsong helt enkelt.
Turligt, eller oturligt, nog har jag bestämt mig för att mest odla saker som ska direktsås i år. Det är tomaterna, paprikorna, chilin och kanske en fönstergurka eller två. Och ett par blomsorter, kanske grönkål och något mer jag kommer förså inomhus. Efter två långa odlingssäsonger känner jag mig mätt på att trängas med massor av fördrivna plantor i lägenheten, som egentligen är trång nog redan innan de klämts in. Men samtidigt är det ju nödväntigt att ge vissa växtsorter den hjälpen på traven om de alls ska ha en chans att bli något här uppe i zon 6...

Min förkylning håller i sig, så idag tog jag beslutet att sjukskriva mig ytterligare två dagar. Men på fredag tänkte jag bita ihop och ta mig iväg till jobbet och hoppas att det inte blir alltför plågsamt. Sedan hoppas jag att jag att det finns lite ork att få till sådd nummer två antingen innan fredag eller åtminstone i helgen. Dessutom skulle jag behöva få till en vintersådd att ställa ut på balkongen rätt snart, så den är på plats när det väl börjar töa på allvar.

När väl våren kommer sedan så antar jag att det kommer gå himla fort och jag har trots allt en hel del planer så då vore det ju bra att ligga någorlunda i fas med allt. Nu när jag jobbar kommer det inte bli riktigt lika lätt att få till tid att odla heller. Kanske måste jag försöka bli lite bättre på att planera in odlingen under mina lediga stunder, inte gå enbart på känsla?

Höstvindar

När jag senast skrev här konstaterade jag att hela sommaren passerat och att jag hade min sista lediga dag efter en lång sommarledighet. Dagen därpå skulle jag starta hösten med en dryg veckas vikariat på en förskola innan skolan startade. De första fem arbetsdagarna förflöt utan större svårigheter än en viss trötthet i samband med den ändrade dygnsrytmen. Sedan kom ryggontet som höll i sig hela den kommande veckan och jag tog mig bara iväg till min praktikplats den dag själva skolstarten ägde rum. 

 

Veckan därpå var jag fit for fight igen, tackolov! För jag hade fått en vickdag på fritids på min praktikskola. Och innan jag riktigt visste vad som skett hade jag fått jobb fyra dagar den veckan och två dagar i veckan ända fram till höstlovet. Och sedan har det liksom bara rullat på. Fritidsjobb minst två dagar i veckan, ofta mer. Praktiken har fått stå tillbaka både för fritids och andra vikariat. Viktiga kontakter som jag skjutit på ända sedan i vårvintras blev plötsligt tagna och det förvånade mig hur väl allting flöt på.

 

En månad in på terminen och inte minsta antydan till en förkylning ännu, dessutom. Hurra! Eller? Nja... Förra torsdagen kände jag mig krasslig. Efter att ha sjukanmält mig från en sällsynt praktikdag för att vila, kände jag mig bättre på fredagen när jag ännu en gång vikarierade på förskolan istället för att ha praktik. Och under helgen pysslade jag ikapp med hemmasysslor som jag inte riktigt orkar befatta mig med under veckorna. På söndagen tog jag upp den sista potatisen ur landen och tippade på en hel massa gräsklipp på den nya gräslimpa jag anlagt nu på höstkanten (och fyllde även på lite i gräslimpan jag skapade under förra året).

  

Nöjd med min insats i odlingarna åkte jag hem och satte mig i soffan, där det plötsligt började sticka oroväckande i halsen igen. Och dessutom började ryggen bråka igen. Först kändes den bara stel, men snart var det fullskaliga ryggontet här igen. Natten till måndagen hade jag så ont som jag inte haft sedan min första riktiga ryggontsepisod förra hösten. Den varade i tre veckor och jag tog mig nätt och jämnt ur sängen många många frustrerande dagar. Nu har jag lärt mig tricket. Mikrad riskudde, upprepade gånger. Och rörelse. Så på några dagar var det värsta ryggontet faktiskt över. Men samma natt som ryggontet slog till gjorde också den rejäla förkylning jag hoppats klara mig ifrån ut. Så det var bara till att sjukskriva mig från allt jobb denna vecka. Såhär på söndagskvällen skulle jag inte direkt titulera mig helt piggelin. Jag har ett hemskt lock för ett öra och ett lite mindre lock för det andra, vilket gör att alla ljud hörs på ett riktigt irriterande vis. Men imorgon ska jag nog ändå klara att jobba igen, tänker jag. Äntligen!



Bilderna i detta inlägg är sådana jag publicerat på instagram tidigare under hösten. Tyvärr blir det inte så mycket kamerabilder, särskilt inte när jag är i odlingen jag har hos min mamma. Jag försöker bättra mig, men under alla dessa år när jag bloggat sporadiskt har jag kommit ifrån den där vanan jag hade förut att bära med mig kameran hela tiden. Vill någon följa mig på instagram, där uppdateringstakten är betydligt bättre, hittar ni mig iallafall som @sandralinneas där.

Jag avslutar det här inlägget nu, men tänkte återkomma om en liten stund med ett inlägg från mitt och pojkvännens besök till Holmsund, som jag nämnde redan i mitt förra blogginlägg. Men först måste jag förse mig med lite kvällsfika! :)

En ledig onsdag på balkongen

Efter en mycket intensiv första vecka efter påsklovet förra veckan, då jag praktiserade fyra dagar istället för mina sedvanliga tre och därtill vikarierade en dag, blev denna vecka desto lugnare med sin röda måndag. Det gjorde att mina tre praktikdagar istället blev två och jag fick en chans att vila upp mig lite. Men efter ett långt påsklov i norr och efterföljande intensiv vecka fanns också många saker att göra hemmavid. Bland annat behövde balkongen få sig lite uppmärksamhet efter vintern, så jag tömde alla gamla krukor på ris och ljung och plockade ner ljusslingan. Sedan längtade ett gäng blommor desperat efter mer utrymme runt rötterna och lite ny näringsrik jord. Och vad gör man när solen gassar som aldrig förr denna vår, om inte flytta ut omplanteringen? Det är ju perfekt att smutsa ner med jord där nu, innan golvet hunnit skuras!

 

Sedan var det ett gäng fröer som behövde komma ner i jorden också, så jag fortsatte med att så. Salladsbasilika, ny purjolök, gurka, bondböna, brytböna, broccoli och grönkål blev det. 

 

Jag har ju inte odlat i någon större skala tidigare, det var först förra året som jag vågade mig utanför boxen av jordgubbar, morötter, palsternacka, sallad och sådant därn't och testade ruccola, vitkål, lök och lite annat. Därför fortsätter jag att testa nya saker i år, och odlar varje gröda i ganska begränsad skala men testar ännu lite fler än i fjol. Förhoppningen är förstås att jag ska upptäcka att det är easy peasy att odla allting och att jag dessutom finner användning för det jag odlat på något sätt så att jag får anledning att odla det igen. Men än så länge experimenterar jag alltså mest. Jag är så nyfiken på resultatet som ju borde börjat visa sig inom någon månad eller två!

Dessutom gav den soliga onsdagen mersmak för balkonghäng så jag hoppas det blir tillfälle att fixa till balkongen snart och börja vistas där mer. Soliga eftermiddagar med en bok och grönska... oh, så jag längtar!



 

Våraktiviteter

 

Möjligtvis är det så att våren anlänt nu, en gång för alla. När jag hade balkongdörren på glänt hörde jag hur det byggdes vid ett hus i villaområdet alldeles intill och när jag följde med min mamma till kyrkogården för att riva bort allt gammalt ris på förmiddagen var där full aktivitet. Likaså i handelsträdgården som öppnade för säsongen just idag. Men våren har i det stora hela varit väldigt kall och svårlockad i år. Efter den där korta varma perioden jag skrev om förra gången jag kikade in här på bloggen blev det kallt. Och snöade. Och det har blåst isvindar och stormat till förbannelse.

Senast jag skrev hade jag precis sått purjolök, tomat och paprika och experimenterat lite med en vintersådd ute på balkongen. Sedan dess har jag planterat om paprikan och tomaterna och hunnit så ett helt tråg fyllt med solrosor och lite vitkål, tagetes och vad mer det nu blev. Jag får erkänna att jag inte har totalkoll på läget just nu.

Under påsklovet åkte jag till F som kom in i mitt liv strax före jul och tycks ha blivit kvar. I och med det överlämnade jag mina plantor i två blom- och plantvakters vård. Tyvärr resulterade det i att det jag sått alldeles innan avfärd var ganska ledset när jag kom hem och purjolöken hade i princip dukat under helt och hållet. Så nu ger jag upp den för i år, tror jag. Revanschen får med andra ord dröja ytterligare... Men som synes på bilderna ovan mår tomaterna och paprikan bra iallafall!

Likaså gör vintersådderna på balkongen; rädisor och sallat vet jag att det skall vara men resten minns jag inte såhär på rak arm. Det finns naturligtvis antecknat någonstans, just för att jag visste att minnet skulle svika. Jag tror det ska vara ruccola i tråget där det mest är svart jord, så den måste sås på nytt vad det verkar. Det får bli direktsådd denna gång.

Med tanke på att det var nedåt -10 grader ett tag under min Norrlandsvistelse och ingen täckning av plastlådan med sådderna gjordes och allt annat ändå överlevde får jag känna mig ganska nöjd ändå! Och jag känner mig hemskt pepp på att utöka vintersådderna nästa odlingssäsong!

Inomhus blommar pelargonen jag fick som ett litet skott av mamma i höstas och som härstammar från min mormor från början. Jag hade egentligen tänkt klippa ner den och ta ett nytt skott tidigare i vårvintras men då hann det komma en knopp och när jag kom hem förra helgen hade det fullkomligt exploderat med nya blommor. Så jag tror minsann att den bara får blomma vidare ett tag till. Kanske kan jag ta ett skott längre fram, annars får det helt enkelt vänta till hösten!

 

Jag är så glad att det fortfarande finns pelargoner kvar efter mormor, inte minst med tanke på att jag fick ta över ett par stycken av hennes blommor och nästan genast lyckades ta död på dem den gången jag flyttade hemifrån... 

 

Pelargoner har ju tantblommerykte om sig, men för mig kommer de alltid symbolisera min mormor som hade söderfönstren fulla av dem. Sedan har det ju kommit så många nya vackra sorter på senare år också, så hur skulle man kunna motstå dem egentligen?

Än varar odlingssäsongen

En av få, om inte den enda, bilden från balkongen där en paprika skådas. Bilden är även en av de sista innan alla krukor fick flytta in.

Hösten sprakar utanför fönstret, eller nåja. Om jag tar mig en bit utanför mitt bostadsområde så är färgprakten på träden enorm. Inom mitt bostadsområde är växtligheten rätt trist, här finns bara några enstaka träd och en massa trötta buskar intill husfasaderna. Desto större anledning att odla upp hela balkongen.

Själv uppvisar jag också hösttecken i form av min andra förkylning inom loppet av en och en halv, två månader sisådär. Jag gurglar saltvatten och funderar på om någon hällt tapetklisterpulver i min näsa eftersom nästäppan är total och knappt ens kan rubbas med nässpray. Men i jämförelse med mina långdragna sjukor förra året är ändå dessa förkylningar ändå ingenting, tackolov!

Men nu var inte tanken att bli en klagotant som bara rabblar krämpor.

Idag var det dags för en vattningsrunda, något som är ganska knepigt nu sedan alla tomatplantor flyttade in pga frosten i början av månaden. Jag ser och når knappt det som står närmast fönstren eftersom det är så många stora växter som står innanför dem. Idag åkte iallafall saxen fram igen och ännu lite mer av tomatplantorna tömdes på blad så att ljusen enklare ska nå fram till tomaterna, och förstås för att de ska ta lite mindre plats. Jag lyckades också göra några spännande iakttagelser gällande paprikaplantorna. Jag har ett helt gäng paprikaplantor, varav ganska många faktiskt aldrig kom ur sina små plastkrukor i våras på grund av krukbrist. Men jag kunde inte med att slänga dem ändå. Det har dock lett till att de inte växt så mycket och bara två av mina stora, omplanterade plantor har satt frukt. Vilket även det dröjde väldigt långt in på säsongen. Nu såg jag att en av paprikorna ääääntligen börjat ändra färg från sin gröna till den efterlängtade röda slutfärgen. Åh, så roligt!

Men jag såg också att en till paprika var på gång på en annan planta, plus att en av mina mindre plantor faktiskt hade blommor och med lite tur håller en eller två av dem mot alla odds på att utvecklas till paprikor. Jag håller tummarna för det och gläds för att odlingssäsongen fortfarande inte är över på långa vägar. De närmaste månaderna kommer jag ju få skörda åtminstone två eller tre paprikor och därtill mognar forfarande nya tomater ideligen.

Jag har dessutom rotat ett gäng tomatsticklingar efter att ha fått det tipset av någon av mina trädgårdskunniga gurus, om jag inte missminner mig var det i ett videoklipp hos Farbror Grön. Tanken är att plantorna ska ha kommit mycket längre mycket tidigare i vår så att även skörden tidigareläggs en smula. Med tanke på att jag åt min första tomat för bara någon vecka sedan lockar den tanken enormt. Det är svårt att odla sådana stora växter utan växthus eller åtminstone en större bostad än en enrummare med bara två fönster i hela bostaden och till på köpet i zon 6. Om skörden då kan bli klar innan hösten och den tillhörande frosten så att jag slapp släpa in alla krukor vore det helt underbart!

Frosten kom med oktober

Inatt kom höstens första frost. Enligt rapport från mer morgonpigg människa var det -0,6 grader vid halv åtta imorse. Ett par timmar senare hade frosten blivit till glittrande vattendroppar i gräsmattan. Jag försökte fånga det genom fönstret, men det gick inte så bra...

När jag kom hem på eftermiddagen, efter ett par dagar hos mamsen för att kolla på Ryder cup på golfkanal jag inte har, bestämde jag mig för att rädda alla tomatplantor jag kunde från att förfrysa på balkongen under kommande frostnätter. Därmed blev mina fönster och borden innanför dem än mer belamrade. Tur det bara är för en tid i alla fall! I köket har jag redan så många blommor på bordet så jag knappt fick plats där själv ens innan, men jag lyckades ändå klämma in en liten kruka med en tomat också.

För att kunna ta in alla krukor jag ville till vardagsrummet så fick jag lov att ta med balkongmöblemangets stolar också. Nu är det så fullt framför fönstret att jag förmodligen kommer behöva möblera om varje gång jag ska vattna för att alls ha en chans att nå blommorna på fönsterbrädan.
 

Några tomater började bli klara, så innan jag började lyfta in alla krukor tänkte jag att jag skulle plocka av de tomater som bara behövde eftermogna lite i rumsvärme. Tycker så mycket om den här bilden. När inte en enda tomat hade börjat få färg i början av september kändes det lite lätt uppgivet. Jag hade ju drivit upp sååå många plantor och kämpat så med att vattna och göda dem hela sommaren. Men så klippte jag bort alla blad och grenar som saknade tomater för några veckor sedan och då fick jag äntligen resultat! Hurra!
 

 

 Jag tog med några rönnbärskvistar hem för att piffa till hallen. Tråkigt nog är det en sådan röra precis överallt så det där fina piffet kommer inte alls till sin rätt bortom kamerans fina vinklingar... Jag ska nog försöka röja upp lite de närmaste dagarna så jag slipper få spunk!

 

När (nästan alla) tomatplantor och paprikor bars in blev det väldigt tomt på balkongen.

Den långa sommaren har skapat viss förvirring i årstidspiffet, men tidigare i veckan kom iallafall ett par ljung ner i en balkonglåda och idag kompletterade jag med lite rönnbärskvistar också. I balkonglådan intill blommar tagetesen jag drivit upp från frö som aldrig förr, liksom de rosa nejlikorna i väggkrukorna. I balkonglådan längst bort växer Ipomoea, alltså blomman för dagen, som jag bara lyckats se en blommande blomma på hittills. Och den satt förstås på utsidan av (katt)nätet, så jag fick bara se baksidan av den. Jag undrar därmed fortfarande exakt hur den där blåfärgen som utlovades på bilden på fröpåsen överensstämmer med verkligheten. Jag hoppas jag hinner få svar på min nyfikna undran innan frosten tar död på hela Ipomoean...
 

Jag har varit rätt nöjd med växtvalen till min balkong i sommar. Men oh så roligt det var att byta ut den mjöldaggsdrabbade petunian mot ljung. Det blev ett sådant himla lyft och blicken dras ut genom balkongdörrens fönster varje gång den rosa ljungfärgen flimrar förbi i ögonvrån.

Det står väl inte på förrän det är dags att plocka lite ris till de andra balkonglådorna heller. Jag tycker det är lite i tidigaste laget ännu, men om ett par tre veckor så...!