Länkkärlek: Skrivande medmänniskor

Är du en skrivande människa? Eller har varit, men kommit av dig och nu behöver en spark i rätt riktning? Då tycker jag att du ska kika in på min vän Wallinskayas skrivarcirkelblogg och haka på någon av skrivuppgifterna som publiceras där. Man kan skriva för sig själv om man vill det, men roligast är ju om fler skickar in sina texter så att andra får ta del av dem! Och om du inte känner för att skriva något själv kanske du känner någon annan som skriver? Kan du inte berätta om skrivarcirkeln för dem då?

Själv har jag inte riktigt lyckats haka på någon av uppgifterna än, däremot har jag klurat på en skrividé ända sen i höstas där detaljerna sakta men säkert har börjat falla på plats och nu är det snart dags att sätta ner rumpan på stolen och börja skriva!

Allô

Long time no see. Från säker källa har jag hört att det uppdateras dåligt här. Jag kan nästan vara benägen att hålla med faktiskt. Men jag ska göra ett nytt försök till bättring. Ni vet, plötsligt händer det. Det som inte har funkat förut börjar plötsligt att göra det och så blir man alldeles överraskad.

Jag tänkte börja med en liten mjukstart denna sena långfredagskväll i form av ett tv-tips så får vi se om jag kan fortsätta med bok- och bildbloggsplanerna enderna dagen.

Men för att återgå till mitt tips då. Det handlar om En helkväll med Jonas Gardell som du kan se här. Du inte bara kan se det där, du MÅSTE se det där. Så chup chup, klicka på länken nu och kom tillbaka hit om nån dag så ska vi se om jag inte lyckats skapa något mer inlägg. Eller två. Och en ny header. Herregud. Den borde ju varit utbytt för länge sen! Jag tror det får bli en nödlösning i form av återanvändning av något gammalt tills jag hunnit ordna med en ny.

Ett kattliv

Caspians nya favoritplats är på ryggstödet till min soffa (som nyligen fått landa på rätt köl igen efter ett halvår på högkant). Det är platt och mycket lägre än på mammas soffa, som han visserligen också brukade ligga på ibland, men nu kan han riktigt vältra sig i mys. Mattes kli-hand har liksom kommit mycket närmre. Och så är det mindre halt utan ett glansigt sofföverdrag som egentligen är ett sängöverkast. Det går att snurra och korva runt mycket bättre. Ibland blir det lite trist. Eller något. Det måste flyttas och snurras, vändas hitan eller ditan.

Nyss försvann han ovanligt mycket ur mitt synfält, han hade lagt sig längst ut på kanten, liksom lite bakom mig. När jag vred på huvudet låg han med huvudet under lakanet på fåtöljen som står "på rad" efter min soffa numer. Kikandes ner mot golvet. Det såg så fasansfullt roligt ut så jag kunde inte hålla inne gapskrattet.

Jag hoppas han inte tog illa upp. Jag försökte förklara för honom att det bara såg väldigt väldigt roligt ut.


Älskade knäppa pälsboll!

PS 1. Jag tänker mig att jag ska göra någon slags comeback här snart. På riktigt. Vi får se.

PS 2. Jag upptäckte just att mitt förra inlägg inte blev publicerat då det skrevs. Ordnade det nu.

Länkkärlek

Bild: Privat

Jag läser ju evinnerligt många bloggar men är oftast dålig på att tipsa vidare om dem. Idag vill jag i alla fall slå ett slag för en av mina favoriter, nämligen Caisa K. I denna blogg är fokus på inredning och renovering av det fina lilla huset där hennes famlj bor och bilderna är otroligt fina.

Cancelled.

En riktigt sopig vecka är över och förhoppningsvis är det en bättre vecka som nu har inletts. Insomnia och begravning av en släkting inledde helgen. Jag har inte träffat släktingen sedan min mormors begravning för över sju år sedan och jag har inte haft mycket kontakt med honom innan heller, men det var ändå sorgligt. Begravningen fick mig att tänka på mormor, och hennes begravning. Och så har jag drabbats av en oförklarlig smärta bakpå foten, ovanför hälen, som gjorde mig soffbunden en hel dag innan det blev möjligt att gå lite smått på foten igen...

Beslutet att lyssna till magkänslan togs och effekterna av det började fixas med. Känslorna har varit både högt och lågt men jag tror det här är bra i slutändan. Jag stannar i Dalarna även denna termin. Om det är ett definitivt avsked till lärarutbildningen lämnar jag till framtiden att utvisa. Just nu är förhoppningen att min återanmälan till en distanskurs (matematikinlärning) jag blev antagen till men valde att tacka nej till då antagningsbeskedet kom i december utmynnar i ett positivt nytt antagningsbesked. I sådana fall hoppas jag att jag i alla fall ska klara av halvtidsstudier nu under våren. Och så ska jag ge mig på att skriva ihop en amazing ansökan till min andra drömutbildning, som jag kanske får ägna hösten åt då.

Jag ska återuppta min terapi. Riktigt när vet jag inte, det är lång väntelista och man kan inte leva upp till vårdgarantin i kommunen, förhoppningsvis kan den i alla fall hjälpa mig att hamna på rätt köl igen när en psykolog blir tillgänglig. Kanske är det trots allt så att jag inte är redo att släppa lärarutbildningen ännu, men den kommer få stå tillbaka tills jag gett min andra dröm en riktig chans. Men mitt huvudfokus måste ändå ligga på mig själv en tid nu. Annars finns risken att jag inte kommer klara någon utbildning alls...

Jag har inte riktigt ork att blogga glada inlägg just nu, men jag hoppas inspirationen återkommer snart. Jag vill ju bli klar med all bokbloggning jag släpar efter med och komma i fas igen. Ja och så finns det väl annat att blogga om förstås... För stunden är jag dock en ganska cancelled människa. Och bloggen likaså.

God jul!

Jag passar på att kika in och lämna en liten julhälsning till er bloggläsare såhär på sluttampen av uppesittarkvällen. Förhoppningsvis ses vi något här i mellandagarna igen! :)

Mordet på Orientexpressen och Tio små negerpojkar, Agatha Christie

 Bild: Privat

Som avslutning på min sommarkurs skulle det skrivas en tenta baserad på en eller två (minst) böcker som ingick i kurslitteraturen. Jag hade väldigt svårt att bestämma mig för hur jag skulle lägga upp den. Till slut blev det i alla fall så att jag valde att läsa två böcker av Agatha Christie och skriva en jämförande analys mellan dem. Detta var min Christie-premiär och den gav mersmak. Särskilt fastnade jag för Mordet på Orientexpressen. Trots bokens ålder är den ju en klassiker som läses och älskas av nya generationer och det är inte svårt att förstå. Boken får 4/5 i betyg.

Bild: Privat

Tio små negerpojkar var en annorlunda variant på temat "låsta rummet", det vill säga där ett visst antal personer befinner sig på en plats och någon av dem är mördaren. Det var en klurig gåta med en svåråtkomlig lösning, även om man delvis kunde räkna ut svaret framåt slutet på boken. Den får liksom Mordet på Orientexpressen 4/5 i betyg.

Kriminallitteratur och 13 svenska deckardamer.

 Bild: Adlibris

Bland böckerna jag läste i sommarkursen Moderna kriminalromaner återfanns förstås, utöver deckarna, också en del facklitteratur. Två av fackböckerna läste jag från pärm till pärm och därför tar jag med dem här.

Kriminallitteratur av Kerstin Bergman och Sara Kärrholm var huvudboken i kursen och jag fann den mycket givande. Den ger en överblick över kriminal/deckargenrens utveckling och fördjupar sig i de författare som varit och är viktiga för genren. Personligen har jag ingen större erfarenhet av deckargenren men den här boken väckte intresset att fördjupa mig i den i framtiden.

Det är kanske lite knepigare att betygsätta facklitteratur, men jag gör det ändå. Kriminallitteratur är både intressant och lättläst och jag gav den därför 4/5 i betyg.

Bild: Privat

13 svenska deckardamer är en bok som skrivits av 13 olika författare i samarbete med BTJ förlag. Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva denna, kanske som en essäsamling där 13 olika svenska kvinnliga deckarförfattare och deras författarskap står i fokus? Eller utförliga recensioner av tretton författare och dess böcker? Ja, det låter bra. En essäsamling slash djupgående recensioner. Har man inte läst böckerna som tas upp i dessa texter kan man nog uppleva det som att man får framtida läsupplevelser något förstörda eftersom en del av handlingen avslöjas på förhand. Men jag tyckte i huvudsak att texterna var intressanta och väckte intresset att gå vidare och upptäcka alla dessa författarskap jag just läst om.

Den här boken var om möjligt än värre att betygsätta än Kriminallitteratur, så därför satte jag aldrig något. Men jag kan säga att jag inte alls uppfattade tiden det tog att läsa boken som bortslösad, vilket kanske kan säga tillräckligt mycket.

Skumtimmen, Johan Theorin

Bild: Privat

Innan jag började läsa den här boken var jag rädd att den skulle vara för läskig. Det visade sig att jag oroade mig i onödan. Den överraskade istället mycket positivt, inte minst då den förde mig till Öland och väckte nyfikenhet för denna del av Sverige, som jag hittills aldrig varit i. Eftersom det var en tid sedan jag läste boken minns jag inte riktigt vad mer jag tänkte om den, men betyget blev 4/5 och jag tror att jag kommer läsa fler böcker av Theorin.

Steget efter, Henning Mankell

 

Bild: Privat 

 

Året närmar sig sitt slut och jag har 39 utlästa böcker kvar att redovisa. Yepp, 39! Jag har slagit mitt tidigare läsrekord med råge i år, och ändå är det inte slut än... Först ut är denna.

Jag har varit skeptisk till Mankell, så när jag nu skulle läsa min första bok av honom då den ingick i min sommarkurs visste jag inte riktigt vad jag skulle vänta mig. Jag har såklart sett en hel del av filmatiseringarna, men det är ändå svårt att bilda sig en uppfattning om en bok utifrån dem.

Den här boken var lång, och bitvis var den lite seg i jakten på mördaren. Vissa stycken hade kanske kunnat strykas utan att man för den skull skulle missa något. Men från första sidan var jag fast i handlingen och har definitivt fått lust att läsa mer av Mankell i framtiden. Boken får 4/5 i betyg.