Ett namn för framtiden

Oavsett om du är lärare, studerar till lärare eller känner någon som är lärare. Oavsett om du har egna barn eller inte, så har du förmodligen barn runt omkring dig ändå. Syskonbarn, vänners barn, grannbarn... Och kanske kommer du också få egna barn, i en snar eller avlägsen framtid. Gemensamt med dem har du minst nio års skolgång.

Utbildning är en av samhällets grundpelare. Utan den skulle vårt land förmodligen raseras ganska snabbt. Men miljön på Sveriges skolor är och blir allt mer pressat för varje dag. Allt fler lärare vägrar att spela med i skolspelet med dess nuvarande regler. 2028 kommer det inte finnas några nya lärarstudenter, om den rådande trenden fortsätter.

Därför har ett upprop initierats, med ett brev som ska skickas till vår skolminister Jan Björklund. Jag har uppmanat alla jag är vän med på facebook och twitter att skriva under, och att hjälpa till att sprida det. Kanske har ni sett det, men inte orkat bry er? Nu vill jag i alla fall göra ett till försök att få er hjälp!
Tänk inte att det inte påverkar er att skolklasserna är gigantiska, att lärarna går på knäna av allt extrajobb de lastas med, att ni inte orkar bry er... för det kommer påverka!

När du blir gammal och sjuk och behöver en läkare, vill du träffa en kompetent läkare med gedigen kunskap, eller vill du träffa en läkare som tog sig in på läkarutbildningen med urusla betyg och dåliga kunskaper? Vill du att dina skattepengar ska gå till att betala sjukvård för elever från för stora klasser, som inte fått det stöd de behövt som barn? Eller vill du att dina skattepengar ska betala fängelse för de barn som inte bara blev sjuka, utan rentav kriminella för att de inte fick en ordentlig skolgång?

Kanske driver jag saken till sin spets nu, men i värsta fall är det sådana saker som kan hända för att man snålar in på kostnaderna för skolan idag! Kostnaderna kommer uppstå, men på ett annat sätt. Istället för förebyggande kostnader kommer det bli kostnader på grund av något som redan hänt. Jag hoppas min poäng framgår även om ni tycker det känns överdrivet; lärare och utbildning är någonting väldigt viktigt. För att ge lärare bästa förutsättningarna för att klara av sitt jobb, ja för att stanna kvar i läraryrket över huvud taget på ett bra sätt, för att ge barnen och samhället nu och i framtiden bästa möjliga förutsättningar var snälla och skriv under den här namninsamlingen!

Och sprid den väldigt gärna vidare via facebook, twitter eller bloggar. Knappt tretusen underskrifter är på tok för få...

En bokenkät

I somras hittade jag en liten bokenkät hos Skrivarmamma som jag tänkt besvara någon gång. Den gången verkar ha infunnit sig nu.


1. Om du för en dag fick hoppa in i en bok, och leva där- vilken bok skulle du välja?
Det första jag kommer att tänka på är Harry Potter. Det vore fantastiskt att få gå på Hogwarts. Om så bara för en enda dag! Annars skulle jag gärna velat hoppa in i en 1700- eller 1800-talsroman, vilken vet jag inte riktigt. Någon som utspelar sig i England tror jag. Eller Frankrike, det skulle varit intressant att se hur hovlivet fungerade innan revolutionen.

2. Vilken bok ska du börja på härnäst?
Jag vet faktiskt inte. Sedan jag kom tillbaka till Göteborg har jag inte böcker lika lättillgängliga eftersom jag inte brytt mig om att hitta ett bra bibliotek. Den egna bokhyllan gapar ganska tom på sådant som känns intressant just nu. Om jag kommer iväg in till stan någon dag snart hade jag tänkt uppsöka bokhandeln och spendera ett presentkort på Simona Ahrnstedts Överenskommelser, annars blir det förmodligen Josephine Fransmännens kejsarinna av Andrea Stuart. Eller nån kursbok, dagarna lär susa förbi fram till kursstart gissar jag.

3. Hur får du oftast boktips?
Genom bloggar och vänner som nämner böcker de läst och gillat.

4. Det är filmen ”Day after tomorrow” på riktigt och för att inte frysa ihjäl måste du hålla liv i elden. Vilka böcker offrar du till brasan?

Oj vilken svår fråga. Jag har jättesvårt att göra mig av med böcker ens om jag läst och inte direkt gillat dem. Antar att jag skulle uppsökt mammas bokhylla med en hel serie gamla ouppdaterade uppslagsböcker och börjat med dem. Sedan skulle jag gått vidare till hennes andra bokhylla och tagit Margit Sandemos serie Sagan om Isfolket (jag vet åtminstone en potentiell läsare som förmodligen blir förskräckt nu, men jag försvarar mig med att den är inkomplett, åtminstone som jag minns det). Sedan skulle jag nog klara mig utan en hel del av kurslitteraturen jag samlat på mig också. Vissa böcker skulle dock offras före andra bland dem!

 
5. Aliens/robotar/en sekt tar över världen och bannlyser alla böcker utom en. Vilken tycker du . ska vara den bok som sparas och varför?
Jag kan omöjligt säga en enda bok! Det enda jag med bestämdhet kan säga är att den bör vara tjock så att den räcker länge, och har ett viktigt budskap.

6. Jultomten hälsar på dig och säger att det aldrig mer blir någon jul om du inte skriver in dig  själv i en bok. Vilken bok vill du vara med i och vad gör du därinne?

Jag ...drabbas av totalt hjärnstillestånd av sådana här frågor! Får man säga en bok som inte existerar än? I sådana fall blir det väl den där delvis självbiografiska då. Den jag kanske tänkt skriva någon gång. Men jag vet inte om självbiografisk är rätt ord här, för jag ska inte berätta något rakt upp och ner, tror jag.

 

7. Din favoritförfattare åker limo/skateboard/pulka förbi dig. Givetvis springer du efter. Vem är författaren och vad frågar du?

En ännu värre fråga! Jag har många favoriter inom olika genrer, och en del av dem lever inte längre. Hur gör man då? Väljer Sofia Åkerman som åker förbi i pulka och frågar om jag får vara med, för att hon verkar vara en sådan fin människa som man gärna haft som vän? Ja det gör man!

8. Om du skulle skriva en egen bok- vad skulle den handla om?

Det var jag ju litegrann inne på här ovanför. Jag skulle vilja skriva en bok med utgångspunkt i egna känslor, tankar och upplevelser men på ett sätt så att den ändå inte handlade om mig. Jag vill gärna drömma ihop saker också.

9. Vilken typ av böcker behövs det fler av?

Jag lånar Skrivarmammas svar på den här frågan: "Jag gillar sådana som får mig att känna och att minnas. Och sådana som berättar saker jag inte vet. Och sådana som handlar om saker som jag känner igen. Och sådana som får mig att skratta lite. Och sådana som får mig att gråta lite. Det behövs fler sådana."

 
10. Finaste budskapet från en bok du har läst?

Det skulle kunna vara Sofia Åkermans Zebraflickan som gav mig hopp när jag behövde det. Eller kanske någon av ungomdsböckerna av Emma Granholm eller Katarina von Bredow för att de skriver om sådant man kan ta till sig och känna igen sig i alldeles vansinnigt mycket emellanåt och som jag tycker förmedlar hopp om förändring av sådant som skaver och inte känns/är bra.

Back at the crime scene

Jag kopplade in den externa hårddisken jag inte rört på många år mitt i packningen häromdagen och hittade alla bilder från 2004-2006 där...

Igår kväll landade jag på Göteborgs central drygt 75 minuter efter utsatt tid. Ganska irriterad hastade jag, efter att ha fått tillbaka mina nycklar av den utomordentliga husvakten E, med mina tunga väskor iväg till bussen som jag precis hann med. När jag så småningom kommit fram till slutmålet och stängde dörren bakom mig fann jag mitt lilla studentrum precis som när jag lämnade det den fjärde  juni.

Armmusklerna darrar fortfarande, ett dygn senare, lite efter att ha släpat på resväskorna med en sommars "kan komma till användningprylar". Jag tog mig iväg för att handla lite att fylla upp mitt ekande tomma kylskåp med idag, annars har jag bara packat ur resväskan och suttit i sängen (som också är soffa) och känt mig som ett UFO av trötthet idag.

Hösten är mer eller mindre här nu, antar jag. Jag har tänt både doftljus och vanliga ljus och utanför fönstren mörknar det snabbt. Terminen börjar inte än på ett par veckor, men jag ville komma ner för att hinna umgås lite och landa innan. Än så länge känns det som ett dumt beslut, jag saknar mina katter alldeles vansinnigt, och värmen som blir i mitt lilla rum när solen skiner på förmiddagen är inte så härlig heller. Men nu är jag här!

Jag funderar på att ge mig på ett ommöbleringsprojekt när jag ändå har tid över. Sedan hoppas jag att blogglusten infinner sig också, så jag kan ta ikapp alla uppdateringar som uteblivit i sommar. Sedan ska jag försöka bättra på lässtatistiken med ytterligare någon bok innan september och kurslitteraturen gör sig påminda (inte för att Bröderna Lejonhjärta känns som så värst betungande kurslitteratur, men det blir ju ingen riktig nöjesläsning ändå)...

Towards the end

Hösten närmar sig. Tågbiljetten söderut har inhandlats, nu försöker jag att inte tänka på det förrän det är dags att packa väskan. Jag vill inte åka ifrån mina katter, ifrån trädgården, ifrån lugnet här hemma. Men jag antar att jag snart kommer över det bara jag är på plats i storstan igen.


Jag har tänkt blogga om böcker hela sommaren, men av det har intet blivit av. Jag ska ta tag i det när jag är tillbaka i Göteborg och inte har den enorma traven med låneböcker som väntar på att läsas inom en bestämt tidsgräns. Tills dess fortsätter jag läsa istället, sommarens tjugonde bok ligger här bredvid mig för tillfället. Fyra till har jag tänkt hinna med. Återstår att se hur det går med det... Annars har broderilusten vaknat igen, så det ska packas ner i väskan när jag reser min väg. Kanske kan jag färdigställa något av alla de jag påbörjat i höst?

Med åska och regn som kulisser

Blogger ser helt annorlunda ut, jag har ju inte skrivit så ofta på sistone.. när jag väl försökt har det dessutom inte fungerat. Men jag hoppas det gör det idag, att jag får det att fungera.


Igår hörde jag den första åskknallen en kort stund efter att jag gått upp, nån gång mellan tio och halv elva. Sedan åskade det oavbrutet i många timmar. Och regnade. 37 mm hade det fallit i Mora enligt Rapports metereolog. Men det klarnade upp lite under den sena eftermiddagen. Jag kunde sätta igång teven, se lite golf. Textremsan som rullade överst på skärmen gjorde dock att jag bytte kanal, för att se NRK:s direktsändning från Oslo. Obegripliga bilder fick mig att känna mig illa till mods på ett sätt jag inte alls gjorde då sprängattentatet i Stockholm ägde rum i vintras. Och sedan kom rapporten om Utøya . När jag gick och lade mig talade de om nio döda där, och sju i Oslo. Jag läste retweets från människor som befann sig där, på ön. Aldrig har en nyhet känts så nära, och jag förstår nu varför det blivit så stort så snabbt. Twitter är här för att stanna, och likaså stannar jag. Där.


Nu åskar det igen. När jag vaknade imorse var det första jag gjorde att sätta på Nyhetsmorgon. Det första jag möttes av var beskedet om 84 döda på Utøya. Bestörtning. Jag vet inte vilket ord som bättre kan beskriva det ögonblicket.

Jag tror att vädret är som det är just nu för Norges skull. Solsken skulle inte passa en dag när 91 oskyldiga, mestadels unga, människor blir berövade sina liv i ett sådant här vansinnesdåd. Och jag vet att jag måste syssla med politik på något vis i framtiden, som jag så länge egentligen velat redan men tvivlat på att jag någonsin skulle klara med tanke på min sjukdomsbakgrund. Kanske blir jag inte statsminister, men det är inte bara statsministrar och partiordföranden som gör skillnad. Skillnaden gör de små människorna tillsammans.

Bara för att ni inte kan läsa det jag skriver i huvudet...

Jag har flertalet inlägg om utlästa böcker på lut, i huvudet. Det är bara det att de inte riktigt blir skrivna någon gång. Men ni kan ju inte läsa vad jag skriver i mitt röriga huvud, så imorgon eller någon annan dag ska jag ta tag i det. Minsann. Men nu ska jag påbörja en nygammal favoritbok, Anne på Grönkulla. Om jag inte somnar först.

Sedan ska jag ta tag i den hopplöst inaktuella  vårheadern också.

Midnattsrodnad?

...eller vad ska man hitta på för annan fyndig rubrik? Det har varit dåligt med fotograferande sedan jag flyttade till Göteborg. Det finns inte så många spännande motiv när man bor på nitton kvadrat. Dessutom är det ett gissel att få kortläsaren att acceptera minneskortet, jag måste således inhandla ett nytt någon gång, men efter att ha drabbats av insikten att jag måste lägga ut för septemberhyran också innan jag får något studiemedel insåg jag tidigare idag att det inte finns plats för minsta lilla utsvävning i sommar.

Inatt satt jag uppe och kollade på tredje rundan av US Open tills siste man gått "i mål" vid kvart i två nånting. Min favorit "Little Mac" har lett sedan dag ett och varför då inte följa honom hela vägen när det inte finns några måsten som kräver att man lägger sig i tid? Det blir nog en repris på gårdagsnatten nu i natt, när det är final. Rory McIlroy fortsätter leda stort, så jag vågar mig nästan på att viska att vinsten är säkrad redan, men det är ju roligt att få följa honom hela vägen ändå...

Nåja, nu har jag pladdrat alldeles för mycket om saker som inte hör till. Bilderna är tagna strax innan midnatt för nån vecka sedan, då jag alldeles nyligen kommit hem från Götet... De dimmiga bilderna är tagna en dag efter de utan dimma, förresten.

Pour vous, Malin!

Jag hade ingen direkt anledning att spara ner den här bilden igår, förutom att liljekonvaljen är den finaste blomman någonsin, men nu kom den överraskande till användning. Stort grattis till dig Malin! Och din B, även om jag inte känner honom. :D

Dear Mr Murphy...

...varför är det så att du alltid måste krascha mitt kära forum när jag som mest vill och behöver ha det till hands? Jag ägnar någon minut åt min alldeles förskräckligt eftersatta blogg istället då. Egentligen har jag tänkt lägga in en drös bilder här, men jag har inte orkat ta mig an minneskortet än. Det bråkar alltid och borde egentligen kasseras, annars kommer en massa fina bilder försvinna ut i intet endera dagen. Men det skjuts på framtiden en stund till.
 
Ikväll konstaterar jag att jag fick besked om att jag är godkänd på den sista hemtentan tidigare i veckan. Därmed är  jag godkänd på hela den andra halvan av terminen. Mycket skönt!
 
Sommarlovet här hemma i norr har hittills inte varit så väldigt somrigt, jag har ägnat mig åt att ligga i soffan och räkna blixtar ett par dagar. Sedan blev det ett par dagar med kyla och regnmoln hängandes strax ovanför huvudet också. Har hunnit läsa lite, men jag har inte tagit mig tiden att läsa så mycket som jag egentligen velat. Jag fastnar alldeles för ofta i bloggossfären där jag läser om husbyggen och blir sådär byggsjuk som jag med jämna mellanrum brukar bli.

Nu har jag dock besökt biblioteket och lånat på mig en trave med sex stycken böcker, så det blir till att prioritera om och läsa en hel massa de närmaste veckorna! Hemlängtan börjar förresten göra sig alltmer påmind. Ja, hemlängtan.
Aldrig trodde jag väl att det skulle bli så, inte så här snabbt i alla fall. Men jag saknar Göteborg, jag saknar mitt lilla vidrigt varma rum och kollektivtrafiken. Jag älskar trädgården här hemma, och att vara hos mina fina pälsbollar, men jag börjar känna mig instängd och vantrivs av att behöva dela bostad med någon (mamma..). Tankarna inför nästa sommar snurrar kring att stanna på västkusten, och hitta mig ett sommarjobb istället. Det känns inte helt omöjligt faktiskt.

Sommarlov

I förrgår kom beskedet om att jag var godkänd på den förra delkursen. Jag är hemskt lättad eftersom den hemtentan inte alls var rolig. Dessutom trollade jag ihop en observationsuppgift utifrån ofullständiga data...

Igår efter den avslutande konferensen firades sommarlovet med ett litet gäng från seminariegruppen. Vi lunchade/fikade i Haga innan vi drog oss vidare till Slottsskogen där vi hängde mellan kvart i två och halv sju, kanske? Sedan gick några av oss vidare för att äta i Linné. Efter det kände jag att det fick räcka och åkte hem strax efter att en annan lämnat oss och mötte min solbrända nuna i spegeln. Det är märkligt att jag lyckades bränna mig så, eftersom jag hela dagen medvetet valde att sitta med ryggen mot solen (det var ju den där hårda läxan från Hultsfred som fortfarande spökar...).

Idag har jag ägnat mig åt att tvätta och diska undan all disk, inhandlat färdkost och sånt. Imorgon ska väskan packas och nyckelbricka överlämnas till sommarens "husvakt". Tror inte arbetsinsatsen kommer bli särskilt stor eftersom jag gav bort min enda blomma i måndags till just husvakten, posten eftersänds och ja.. det enda som kommer behövas är nog lite spolande i avlopp och sådant så jag inte kommer tillbaka till ett avloppsstinkande rum.
På lördag morgon styrs kosan norrut, till kattgos och trädgårshäng. Det kommer förhoppningsvis bli mycket skönlitteratursläsning i sommar, i övrigt får vi se. Jag har bara en enda bestämd plan än så länge, bortsett från lite lösa planer på umgänge, nyttjande av grillen och en återkomst till staden någon gång i augusti...


Jag har faktiskt överlevt min första högskoletermin nu. Det är inte lite märkligt. Jag trodde för inte alls länge sedan att jag aldrig någonsin skulle få ett slutbetyg ens, men för ett år sedan fick jag ju mitt efterlängtade slutbetyg efter en tuff period med självstudier och tenterande av engelska b och psykologi b. Och så franskan förstås, men det var ju inga självstudier. Jag saknar franskan väldeliga och hoppas att jag kan ta upp den igen. I sommar ska jag försöka repetera kursboken i alla fall, så kanske jag kan göra ett nytt försök att söka in till nästa vår. Sedan återstår det förstås att se om jag kommer in med den tuffa konkurrensen, och det faktum att jag ju redan kommer plugga 100% på lärarprogrammet...