Spindlar och ormar gör mig hysterisk. Verkliga, rörliga på tv eller stilla på bild spelar ingen roll. Alla är lika hemska. Spindelnät likaså.
Stimmiga människor kan få mitt hjärta att banka, aggressiva eller ej.
Jag är rädd för att det ska börja brinna. Att komma till ett nytt ställe och inte hitta. Att få en uppgift utan medföljande instruktioner.
Men min största rädsla är nog den för livet.
Den vill jag gärna bli av med. Den börjar bli gammal.
Fy för ormar alltså. De är VIDRIGA, även på bild! Jag minns så väl i mellanstadiet, när vi skulle läsa om huggormar; då var jag tvungen att täcka över DEN TECKNADE bilden på huggormen, för jag tyckte att det var så äckligt.
SvaraRaderaElisabeth: Eller hur! Jag har liknande upplevelser från högstadiets biologibok. Min vän som var mycket väl medveten om hur otäcka jag tycker ormar är roade sig en gång med att säga "titta på sidan..." varpå jag förstås gör det. Möts av en skallerorm och smäller igen boken så det ekar i salen. Väldigt schysst. Sedan hade jag koll på den sidan.
SvaraRadera