söndag 13 augusti 2017

Så kom och gick en sommar...




 Våren övergick i sommar och i bloggtystnaden anlände snart även augusti, vindarna som viskade om höst liksom de mörka kvällarna och nätterna. Jag minns hur hårt de drabbade mig förra året. Hur jag mitt i den strålande sommaren plötsligt slogs av mörkret, hur tungt det plötsligt kändes. I år är känslan inte sådan, tack o lov. Därmed inte sagt att jag längtar höst.

Långt ifrån. För har vi verkligen haft sommar i år? När jag blickar bakåt minns jag inte många soliga, varma dagar. Vare sig i mitt kära Dalarna eller på nordligare breddgrader, där jag tillbringade min juli. Jag törstar ännu sommarens ljus och värme.



 Men blommorna blommar och odlingarna frodas och med lite tur kanske vi går en lång och härlig somrig höst till mötes? Måtte det bli så!

Här ovan skådas de nya buketter jag plockat in ikväll, min sista sommarlediga dag till ära. Luktärten doftar förstås alldeles ljuvligt och jag drömmer mig iväg till en framtida trädgård där de finns i betydligt större mängd och variation än vad som ryms i en ynka balkonglåda...


Imorgon börjar jag jobba igen efter åtta veckor och två dagars ledighet. Tanken är att jag ska fortsätta min praktik på skolan jag trivs så vansinnigt bra på en bit in i höst, och kanske jobba en del på, men innan skolstarten har jag fått ett vikariat på en förskola där jag jobbade en del förr och trivdes väldigt bra. Det blir en intensiv start på hösten, men jag hoppas att de sju dagarnas vikariat flyter på bra och utan några hemska förkylningar så att jag landar mjukt i skolan och återseendet med alla fina elever sedan.


Det är på sätt och vis en betydelsefull tid jag går emot nu. Flera år har jag kämpat för att nå fram och om allt går som det är tänkt kanske jag äntligen har fått min examen innan jul. Jag känner en märklig blandning av opepp, eller kanske snarare rädsla att misslyckas efter allt detta arbete, och vilja att denna prövning ska vara över nu. Jag önskar mig något annat än detta liv i limbo. Frågan är om de som ska ge mig  den där godkäntstämpeln gör det. Jag hoppas innerligt.








Möjligen reagerar någon med vaken blick över det plastiga pynt som ingår i ljusbrickans arrangemang. Den plastiga prylen påminner om den där kvällen i juni när Han äntligen kom till mig efter att vi inte setts på många många veckor. Och bar med sig en present i form av ett Kinderägg där denna gulgröna plastsak var skatten. Den kanske inte är vacker, men den minner mig om något fint. Alltså får den stanna där, tillsammans med stenarna  jag plockade i Holmsund i slutet av min norrlandsvistelse och som även de minner om sommaren. Den utflykten återkommer jag nog till vid ett senare tillfälle, tänker jag.


 




tisdag 9 maj 2017

Helgens trädgårdspremiär och direktsådd


Efter vårens välkomna ankomst i mitten av förra veckan var det dags att börja skrota i trädgårdsodlingarna. Jag har ju ingen egen trädgård utan odlar i min mammas trädgård och har inte hunnit vara där och kolla läget speciellt mycket sedan snön smälte. Typ inte alls, faktiskt.

Allt såg sådär vintrigt trist och visset ut som det brukar göra såhär års. Och så är det lite snett och vint och igenväxt och ovårdat och bitvis ganska oinspirerande. Men jag blev så glad av att se den förändring odlingslimporna genomgått i vinter. Det är så fascinerande hur de där gräshögarna som var åtminstone en halvmeter höga som mest, nu knappt finns kvar! Det var nästan så jag undrade hur i all världen jag ska kunna odla där utan att först samla mer material!
 

Efter en liten vals med krattan, som gav mig ett obehagligt skavsår mellan tummen och pekfingret, över gick jag till att räfsa undan täckmaterialet i halva odlingslådan. Det var så kul att se den mörka jorden och knappt några ogräs alls där under. Sedan fick jag bråttom att häva täckmaterialet i en skottkärra och förbereda jorden för sådd. 
 


Eftersom jag startade upp den här odlingslådan så sent som förra året, med tidningar i botten och enbart köpejord i den så kände jag att det var läge att tillföra lite extra gödsel. Så jag tillförde mer eller mindre en hel säck naturgödsel. Egentligen vill jag inte bli beroende av att köpa gödsel av något slag utan tänker mig att täckmaterialet och i viss mån nässelvatten som jag "brygger" själv ska räcka. Men allt tar ju tid i trädgårdens och odlingens värld, så i år blev det lite köpegödsel ändå.

 

Det äldsta jordgubbslandet såg inte alls lika roligt ut. Det är fullt av ogräs och alldeles sprängfyllt av jordgubbsplantor och revplantor som jag trots idogt rensande förra året inte fått pli på. Det kommer bli ett projekt längre fram i vår. Jag klurar som bäst på om det inte vore läge att gräva ett helt nytt litet land till alla jordgubbar (förra året anlade jag ett till jordgubbsland i en annan pallkrage med hjälp av revplantor från ovan nämnda rensande) för att på enklast möjliga vis bli fri från det där ogräset. Det består till stora delar av jobbigt gräs med rötter som går långt ner i jorden och jag skulle helt enkelt ha väldigt svårt att gå bort allt annars. 

I det där nya landet är planen sedan att täcka runt plantorna för att förhindra att det här problemet med en massa rotogräs uppstår igen.  

 

I höstas satte jag ut lökarna från ett par krukor med minipåskliljor som jag hade sparat sedan förra våren. Sedan kompletterade jag med mitt livs första tulpanlökar, köpta i lösvikt. Nu fick jag äntligen undersöka resultatet av dessa planteringar!

 

Som synes fanns där lite gula små blommor. Bara några centimeter ovan jord blommade de. Jag har aldrig sett så små och söta påskliljor förut! Och runtomkring hade även tulpanblast (eller vad kallas det tro?) letat sig upp ur jorden. Så spännande att få se vilka färger blommorna får!

 



De senaste dagarna har vintern så smått återvänt, till stor förtret. Men i min odlingslåda ligger iallafall ett gäng frön tryggt nedbäddade under en täckväv som jag hoppas hjälper till att hålla jorden så pass varm att fröna snart ska vilja gro. Jag antar att jag får återkomma med rapport om det framöver.

Nu ska jag se återstoden av Trädgårdstider i väntan på årets första semifinal i Eurovision Song Contest!

lördag 6 maj 2017

En ledig onsdag på balkongen


Efter en mycket intensiv första vecka efter påsklovet förra veckan, då jag praktiserade fyra dagar istället för mina sedvanliga tre och därtill vikarierade en dag, blev denna vecka desto lugnare med sin röda måndag. Det gjorde att mina tre praktikdagar istället blev två och jag fick en chans att vila upp mig lite. Men efter ett långt påsklov i norr och efterföljande intensiv vecka fanns också många saker att göra hemmavid. Bland annat behövde balkongen få sig lite uppmärksamhet efter vintern, så jag tömde alla gamla krukor på ris och ljung och plockade ner ljusslingan. Sedan längtade ett gäng blommor desperat efter mer utrymme runt rötterna och lite ny näringsrik jord. Och vad gör man när solen gassar som aldrig förr denna vår, om inte flytta ut omplanteringen? Det är ju perfekt att smutsa ner med jord där nu, innan golvet hunnit skuras!

 

Sedan var det ett gäng fröer som behövde komma ner i jorden också, så jag fortsatte med att så. Salladsbasilika, ny purjolök, gurka, bondböna, brytböna, broccoli och grönkål blev det. 

 

Jag har ju inte odlat i någon större skala tidigare, det var först förra året som jag vågade mig utanför boxen av jordgubbar, morötter, palsternacka, sallad och sådant därn't och testade ruccola, vitkål, lök och lite annat. Därför fortsätter jag att testa nya saker i år, och odlar varje gröda i ganska begränsad skala men testar ännu lite fler än i fjol. Förhoppningen är förstås att jag ska upptäcka att det är easy peasy att odla allting och att jag dessutom finner användning för det jag odlat på något sätt så att jag får anledning att odla det igen. Men än så länge experimenterar jag alltså mest. Jag är så nyfiken på resultatet som ju borde börjat visa sig inom någon månad eller två!

Dessutom gav den soliga onsdagen mersmak för balkonghäng så jag hoppas det blir tillfälle att fixa till balkongen snart och börja vistas där mer. Soliga eftermiddagar med en bok och grönska... oh, så jag längtar!



 



måndag 1 maj 2017

En tillbakablick till...


Det var en sådan där sällsynt vacker höstdag när jag tog med kameran ut i min mammas trädgård. Även om höst känns ganska inaktuellt just nu vill jag dela med mig av bilderna här, innan jag fullt ut återvänder till nuet och våren och den grönska som ännu inte exploderat där ute i naturen...
 











En bakåtblick



 Jag tappade blogglusten delvis på grund av strul med min gamla dator. Men i vintras köpte jag äntligen en ny och tänkte att jag skulle börja fota lite igen och återuppta bloggandet. Det blev ju inte riktigt så ändå. Men här är några tillbakablickar från den gångna vintern iallafall. En kväll bjöd jag granntanten på middag.

 

Naturligtvis intogs middagen bestående av mina sista hemodlade potatisar och rödbetor (och köpta morötter) och kyckling i köket där växtligheten nästintill hade tagit över både fönsterbräde och bord...

 

En sådan där härligt solig vinterdag kände jag mig tvungen att dokumentera snön. Jag undrar om det inte är den första snö som faktiskt låg kvar ett tag...

 

Våraktiviteter



 
Möjligtvis är det så att våren anlänt nu, en gång för alla. När jag hade balkongdörren på glänt hörde jag hur det byggdes vid ett hus i villaområdet alldeles intill och när jag följde med min mamma till kyrkogården för att riva bort allt gammalt ris på förmiddagen var där full aktivitet. Likaså i handelsträdgården som öppnade för säsongen just idag. Men våren har i det stora hela varit väldigt kall och svårlockad i år. Efter den där korta varma perioden jag skrev om förra gången jag kikade in här på bloggen blev det kallt. Och snöade. Och det har blåst isvindar och stormat till förbannelse.

Senast jag skrev hade jag precis sått purjolök, tomat och paprika och experimenterat lite med en vintersådd ute på balkongen. Sedan dess har jag planterat om paprikan och tomaterna och hunnit så ett helt tråg fyllt med solrosor och lite vitkål, tagetes och vad mer det nu blev. Jag får erkänna att jag inte har totalkoll på läget just nu.



Under påsklovet åkte jag till F som kom in i mitt liv strax före jul och tycks ha blivit kvar. I och med det överlämnade jag mina plantor i två blom- och plantvakters vård. Tyvärr resulterade det i att det jag sått alldeles innan avfärd var ganska ledset när jag kom hem och purjolöken hade i princip dukat under helt och hållet. Så nu ger jag upp den för i år, tror jag. Revanschen får med andra ord dröja ytterligare... Men som synes på bilderna ovan mår tomaterna och paprikan bra iallafall!



Likaså gör vintersådderna på balkongen; rädisor och sallat vet jag att det skall vara men resten minns jag inte såhär på rak arm. Det finns naturligtvis antecknat någonstans, just för att jag visste att minnet skulle svika. Jag tror det ska vara ruccola i tråget där det mest är svart jord, så den måste sås på nytt vad det verkar. Det får bli direktsådd denna gång.

Med tanke på att det var nedåt -10 grader ett tag under min Norrlandsvistelse och ingen täckning av plastlådan med sådderna gjordes och allt annat ändå överlevde får jag känna mig ganska nöjd ändå! Och jag känner mig hemskt pepp på att utöka vintersådderna nästa odlingssäsong!





Inomhus blommar pelargonen jag fick som ett litet skott av mamma i höstas och som härstammar från min mormor från början. Jag hade egentligen tänkt klippa ner den och ta ett nytt skott tidigare i vårvintras men då hann det komma en knopp och när jag kom hem förra helgen hade det fullkomligt exploderat med nya blommor. Så jag tror minsann att den bara får blomma vidare ett tag till. Kanske kan jag ta ett skott längre fram, annars får det helt enkelt vänta till hösten!

 

Jag är så glad att det fortfarande finns pelargoner kvar efter mormor, inte minst med tanke på att jag fick ta över ett par stycken av hennes blommor och nästan genast lyckades ta död på dem den gången jag flyttade hemifrån... 

 

Pelargoner har ju tantblommerykte om sig, men för mig kommer de alltid symbolisera min mormor som hade söderfönstren fulla av dem. Sedan har det ju kommit så många nya vackra sorter på senare år också, så hur skulle man kunna motstå dem egentligen?

söndag 26 mars 2017

Sommartid och groningstid




Hur det nu gick till övergick februari i mars och snart övergår mars i april. Och här i bloggen har det varit tyst. Men jag tänkte försöka råda bot på det igen nu!

I veckan var det vårdagjämning och natten till idag var det dags att ställa fram klockan till sommartid. Det känns härligt för en vintertrött själ att kunna pricka av dessa olika "checkpoints" fram till sommaren, som jag börjat längta efter lite grann nu. Främst är det tanken på promenader när sommardagens värme drar sig tillbaka till förmån för kvällens svalka och lässtunder på balkongen som lockar. Men förstås också tanken på att det jag odlat börjat blomma och ge skörd. Och så ser jag av någon anledning fram emot att fortsätta mitt projekt med att måla vedboden hos min mamma... Det är ett projekt jag sysslat med två somrar nu och i år känner jag för att slutföra det. Men då måste jag lägga in en högre växel. Får se hur det går med det...




För ett tag sedan petade jag ner årets första frön i jorden och de har grott så fint. Det blev dels en experimentodling i form av lådan på bilden här ovan, som jag i grevens tid täckte med årets sista slaskiga snö och satte på locket på innan jag ställde ut den på balkongen. Men det blev även lite sådder för fönsterbrädan. Tre sorters tomat, lite paprika och purjolök har jag petat ner i jorden än så länge. Jag har försökt och misslyckats med att odla purjolök åtminstone två gånger tidigare, jag vet egentligen inte var jag ska placera den i odlingen heller. Jag har som inte planerat för den i år eftersom jag inte lyckats med den tidigare. Men det löser sig nog. Om det fungerar. Det vore så himla skönt att få revansch på denna krånglande växt.

Jag har egentligen inte misslyckats med så mycket av det jag odlat genom åren, även om jag inte odlat i någon större mängd eller någon vidare regelbundenhet och därmed inte heller fått några pangskördar. Men purjolök och gul lök uppdriven från frö har jag gått bet med helt. Vitkålen blev det heller inget med när jag premiärodlade det förra året, men det var helt och hållet mitt eget fel då jag inte täckte den så diverse kålfiender snabbt gjorde slut på dem. I år ger jag upp de där lökfröna och köper förkultiverad lök istället (eller vad kallas det när man köper dem i miniformat tro? jag har helt tappat ordet...). Sedan hoppas jag på att ta revansch på vitkålen också genom noggrann täckning av kålodlingsbädden, jag måste bara få ner fröna i jorden... Det hoppas jag på att få till nu till veckan.


 


Häromdan fångade jag blommorna på fönsterbrädan i vårsolen. Åh, vad ljuset gör under med mitt mående. Och energi, åtminstone ibland ;).




När jag väntade på att bli upphämtad av en av mina handledare på väg till praktiken vid halv åtta i torsdags morse strålade solen såhär fint på den klarblå himlen.

 
Vi var i skolskogen med eleverna hela förmiddagen den dagen, som även var vårdagjämningen. Vädret var minst sagt vältajmat! Idag har det varit desto fler grå moln på himlen, men termometern har ändå visat +16,5 grader. Ännu vid denna sena timme, klockan har passerat 21, visar min termometer 7,9 grader ute. Jag borde kanske ha fångat värmen innan den försvinner igen, men jag valde att stanna i soffan och se diverse saker på play, läsa lite och spela Hay day. Förhoppningsvis hinner jag fånga de fina vårdagar som fortfarande inte varit.


 

söndag 5 februari 2017

Hej hallå


2016 är slut, 2017 en bit på väg allaredan. Hoppsan! Bloggen blir fortsatt lidande. Men det är inget jag kan ha dåligt samvete för. Däremot känner jag en viss sorg över att tiden inte räcker till allt jag egentligen skulle vilja göra. För jag vill ju blogga mer, egentligen. Jag vill fota mer, till bloggen men också i största allmänhet. Jag minns nästan inte när jag höll i systemkameran senast. Och mobilkameran i iPhone är ju inte lysande, så det blir bara suddbilder. Ovan ser ni förresten mina mest gillade bilder på instagram från föregående år.

Det börjar dra ihop sig för ny odlingssäsong. Jag har förstås funderat på det ett tag redan, men jag kan inte direkt påstå att jag är pepp i år på samma sätt som jag var förra året. Jag tror det beror på att odlingssäsongen 2016 blev så utdragen (jag slängde de sista tomaterna som hade blivit dåliga innan de hann mogna så sent som i november och de sista egenodlade potatisarna är jag i färd med att äta upp just dessa dagar). Jag har inte ens haft inspiration att ta hand om mina inomhusblommor i vinter. Just nu är jag i färd med att slänga de flesta av dem för att börja om på nytt - och göra plats för frösådder på fönsterbrädan. Planen för i år är dock att direktså i mycket större skala än förra året. Det blir inga femtio tomat- och paprikaplantor på balkongen. Skörden i relation till mängden arbete gör att det inte känns värt, det får vänta tills jag förhoppningsvis har ett växthus någon gång i framtiden. Jag satsar på mer blommor och kanske lite gurka på balkongen i år istället. Och någon enstaka paprika och tomatplanta. Men det får jag väl anledning att komma tillbaka till vid ett senare tillfälle, antar jag.

Idag ska jag fixa lite matlådor till veckan som kommer, diska lite och bara ta det lugnt. Det har varit motigt att komma igång med praktiken igen efter jullovet, men nu satsar jag på de tre veckor som återstår till sportlovet. Sedan blir det förhoppningsvis lättare att starta upp vardagen igen efter sportlovet när ljuset är tillbaka och ledigheten inte blir lika lång.