Vaknar till nyheten att en del av min barndom är borta. Whitney Houston är död, 48 år gammal. Det är så sorgligt, jag hoppades och hejade alltid på henne. Ville att hon skulle ta revansch på livet och återta sin plats på tronen...
Bodyguard var en av de första "vuxenfilmerna" som dök upp på min repertoar, tillsammans med Dirty dancing. Soundtracket till filmen var en av de första cd-skivorna jag minns att vi hade hemma. Den var mammas, men när jag flyttade hemifrån "lånade" jag med mig den...
Så sent som i höstas såg jag om Bodyguard för första gången på flera år när den gick på teve. Eftersom det var så länge sedan jag sett den upptäckte jag att det var mycket jag inte mindes exakt riktigt och det gjorde hela upplevelsen så mycket bättre. Filmen höll trots tidens gång. Jag antar att jag snart kommer få tillfälle att se den igen nu...
Och här skulle det vara en fin video, men det vill inte fungera så jag hoppas ni orkar klicka på länken istället...
Bodyguard är så KUNG. Och jag dansade min första tryckare till I will always love you. Det var på en klassresa, vi bodde i en scoutstuga och på kvällen var det disco. Utanför var det disigt och fint (det tidigt i Maj) och dimman låg fint över älven. DET var romantik. ;)
SvaraRaderaOjojoj, det var nog inte dimma utan romantiken som osade så ni trodde det ;)
Radera