I torsdags blev det en sådan där junikväll där allt bara stillnar och vackerheten lägger sig som en mjuk, mjuk filt över själen så att en inte kan göra annat än stanna upp och ta in allting. Jag gick en sådan där kvällsrunda med kameran som jag ofta gjorde förr om åren, men desto mer sällan numera. Det blev förstås många bilder från den här vyn, hur kan jag annat än fånga den när den är min bästa vy i hela världen? Håll till godo med den lilla bildserie som kommer här nedan och försök insupa tystnaden och inombordslugnet.
Fågel? Smuts? OM en bara visste säkert!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar